Den stora nationella transportplanen för hela landets infrastruktur har nu presenterats i detalj. Det är Trafikverkets egna förslag till regeringen på hur 622,5 miljarder kronor ska användas i all form av trafik fram till 2029. Hela förslaget kan justeras av regeringen innan det klubbas våren 2018. Dessutom kan planen revideras vart fjärde år.

333 miljarder läggs på nysatsningar. Sju procent av den kakan går till region nord – Norrbotten och Västerbotten. Det är en ökning fyra procent jämfört med förra planen. Men trots att det rör sig om cirka 37 procents av Sveriges yta är det en bra siffra, enligt Trafikverket.

– Ja, sett till den förra omgången är det positivt, säger Helena Eriksson, nytillträd regional direktör för Trafikverkets region nord.

Artikelbild

| Muorjevaarabackarna efter E10 mellan Gällivare och Kiruna föreslås få ett stigningsfält. Alltså en extra vägfil för att råda bot på trafikstoppen.

Satsningar på järnvägen präglar planen, både i söder och i norr. Det enskilt största projektet i norr är förslaget om börja bygga halva Norrbotniabanan under planperioden fram till 2029. Drygt 13 mil spår mellan Umeå och Skellefteå till ett värde av cirka 13 miljarder kronor.

– Tidsplanen för byggstart är 2018 förutsatt att planen beslutas nu i vår. Vi betraktar det som möjligt.

Byggstarten avser Norrbotniabanans första etapp: Umeå – Dåva. Norrbotniabanangruppen hoppas på att hela sträckan ska stå klar till 2030. Med det här förslaget är man en bra bit på vägen, menar Trafikverket.

– Det känns jättepositivt att få igenom sträckan till Skellefteå i planen. Det bådar ju gott för kommande etapper sen, säger Helena Eriksson.

Malmbanan föreslås få ett ansiktslyft för att kunna hantera mer trafik. Men det blir inget dubbelspår till Riksgränsen som LKAB hade hoppats på. Möjligen kan spårets första tre mil till Rautas bli dubbelspåriga – om regeringen beslutar att skjuta till tio procent mer i budgeten.

Istället är planen att förstärka delar av banan för tyngre transporter. Från Gällivare och söderut föreslås den tillåtna vikten höjas till 32.5 ton, något som redan har testats i mindre omfattning. Det motsvarar cirka tio procents mer malm per tåg eller cirka 680 ton mer malm. Inga dubbelspår alltså, men en ökad kapacitet för näringslivet, menar Trafikverket.

– Det ökar också kapaciteten i närtid. Skulle man bygga dubbelspår kan det ta 10 till 20 år, säger Mikael Lindholm, enhetschef för vägunderhåll.

Luleå drar en vinstlott i förslaget. Ett förslag är att satsa cirka 1,3 miljarder på att muddra farleden in till Luleå hamn.

– Om vi tittar på fartygen i dag som kan komma in är det cirka 55 000 ton per styck. Men genom den här satsningen kan man öka volymen till 160 000 tons fartyg. Så det är en otrolig ökning av kapaciteten, säger Helena Eriksson.

Dessutom föreslås en stor bangårdsombyggnad i centrala Luleå. Det öppnar upp mark för bostäder och byggandet av Luleå resecentrum.

– Genom att vi bygger om bangården har vi också ett samverkansavtal med Luleå kommun som går in med fler åtgärder. Då blir det ett resecentrum och en planskild korsning vid Lulsundsgatan.

Utöver detta finns bland annat satsningar på mer underhåll av landsbygdsvägar och stambanan. Dessutom ska E10 och E4 bli trafiksäkrare. (Se faktarutan.)

Alla önskemål får inte plats i planen och det är tuff konkurrens i landet då allt ska vägas in.

– Det är givet att alla satsningar inte får plats. Det är väldigt svårt att säga vad som gör att Norrbotniabanan kom med nu och inte en åtgärd nere i Bergslagen. Men det är inte den diskussionen vi vill ha, säger Helena Eriksson.