Hör Strandhäll inte varningsklockorna?

Slopandet av den bortre tidsgränsen i sjuk­försäkringen leder till högre sjukfrånvaro. ESO:s rapport borde fungera som en väckarklocka för ­­socialförsäkringsminister Annika Strandhäll.

Annika Strandhäll. Har byggt upp förväntningar hon riskerar att svika.

Annika Strandhäll. Har byggt upp förväntningar hon riskerar att svika.

Foto: Marcus Ericsson/TT

Politik2016-02-19 05:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.

Sedan 2010 har sjuktalen stigit med nära 70 procent. Att vara långvarigt sjukskriven från jobbet innebär en problematisk situation inte minst för de enskilda som drabbas. Men även statsfinanserna påverkas när sjukfrånvaron ökar.

Regeringen beräknar att kostnaderna för sjukskrivningarna uppgår till 50 miljarder år 2018, en ökning med hela 150 procent sedan 2010.

Utvecklingen är ohållbar. Skola, sjukvård och andra viktiga välfärdsverksamheter riskerar att tryckas ut om miljarderna fortsätter att rulla till socialförsäkringssystemet.

I rapporten Sjukskrivningarnas anatomi har ESO, Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, som lyder ­under finansdepartementet, studerat vad forskningen säger om sjukfrånvaro och drivkrafter i sjukförsäkringssystemet.

ESO redovisar en rad välunderbyggda förslag i kampen mot de ­skenande kostnaderna. Flera av dem går tvärt emot regeringens politik.

Den bortre tidsgränsen – med ­vänsterterminologi kallad ”stupstocken” – som togs bort den 1 februari i år, vill finansdepartementets expertgrupp exempelvis återinföra. Den skickar en signal till alla aktörer om att ”en sjukskrivning inte kan pågå för evigt”.

Invändningen är inte ny. Tunga remissinstanser som Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har påpekat att den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen fyllde en viktig funktion.

Regeringens egen expertmyndighet, Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, uttryckte sig tydligt: ”Med borttagandet försvinner en viktig drivkraft för alla aktörer i sjukskrivningsprocessen att få tillbaka personen i arbete innan tidsgränsen nås. Sjukskrivningstiderna överlag kan alltså förväntas bli längre och sjukfrånvaron öka.”

I opposition fällde Socialdemokraterna många hårda ord mot den borgerliga sjukförsäkringspolitiken. Så verkar det fortsätta.

I en debattartikel i Kuriren den 12 februari kallade socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) och socialförsäkringsutskottets ordförande Fredrik Lundh Sammeli (S) alliansens ”utförsäkringspolitik” inhuman (omänsklig). Debattörerna liknade borttagandet av den så kallade stupstocken vid ”ett avgörande steg för en mer trygg, effektiv och förutsägbar sjukförsäkring.”

Vi får väl se. Sjukförsäkringar är en otacksam sysselsättning att hantera. Men genom vidlyftiga löften och orealistiska förhoppningar binder regeringen också ris vid egen rygg. De förväntningar som de rödgröna riskerar att svika har de också själva byggt upp.

Ledare