Resultatskillnaden mellan en elev som antingen själv invandrat eller där en eller båda föräldrarna har invandrat är mer än dubbelt så stor i Sverige som i flera andra OECD länder, skriver Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) i rapporten.

Runt 60 procent av elever med invandrarbakgrund hamnade under snittet i kunskapsdelen på det senaste Pisaprovet, jämfört med 20 procent av infödda elever. Snittet för hela OECD ligger på strax över 40 procent, enligt rapporten som bygger på data från det Pisaprov som skrevs av elever i nionde klass 2015.

Sämst presterar de elever som invandrat efter att fyllt tolv år eller senare.

Mindre lyckliga

Elever med invandrarbakgrund är också mindre lyckliga och känner sig oftare utanför. Även i länder där elever med invandrarbakgrund presterar bättre på kunskapsprovet, rapporterar en stor andel att de inte känner tillhörighet i skolan och att de är mindre lyckliga, skriver OECD.

Däremot är studiemotivationen högre bland invandrade elever än bland infödda elever både i OECD överlag och i Sverige specifikt. I Sverige angav åttiofyra procent av elever födda utomlands rapporterar att de har hög studiemotivation jämfört med 70 procent av infödda elever.

Tidiga insatser

Socioekonomisk utsatthet och språkproblem är enligt rapporten de största anledningarna till att elever med invandrarbakgrund hamnar efter. Skolan spelar en viktig roll i att minska skillnaderna och underlätta integration.

Tidiga insatser som extra språkundervisning, undervisningsstöd, anti-mobbningsprogram och tillgång till fritidsaktiviteter kan förbättra situationen för elever med utländsk bakgrund och underlätta integration, skriver OECD i rapporten.