I Kalix kostar det 1 500 kronor för en restaurangföretagare att an­söka om ett serveringstillstånd för alkohol. Medan Kiruna kräver 9 000 kronor för samma tillstånd.

Arvidsjaur har den längsta vänte­tiden för serveringstillstånd i Sverige med tolv veckor. I Luleå, Boden, Haparanda, Kalix och Övertorneå är vänte­tiden en tredjedel så lång.

Organisationen Näringslivets regelnämnd (NNR) har jämfört handläggningstider, avgifter och tillsyn av serveringstillstånd i Sveriges kommuner.

Resultaten varierar kraftigt – trots att regelverket är detsamma över hela landet.

”Det borde inte spela någon roll var i landet man driver sin restaurang, men tyvärr är skillnaderna anmärkningsvärt stora. En snabb och effektiv handläggning samt låga avgifter för tillstånd är grundläggande för ett gott näringslivsklimat i kommunen och borde vara prioriterat. Att 38 procent av kommunerna har lyckats korta handläggningstiden för serveringstillstånd sedan förra undersökningen visar att det faktiskt är fullt möjligt att effektivisera verksamheten”, säger August Liljeqvist, rapportförfattare och sakkunnig på NNR.

Näringslivets Regelnämnd ger fyra rekommendationer:

Alla kommuner ska ha en service­garanti för serveringstillstånd.

Kommunerna bör ta maximalt tre veckor på sig att fatta beslut om ett serveringstillstånd.

Kommunernas avgifter bör ha en tydligare koppling till kommunens motprestation gentemot det enskilda företaget.

Kommunerna bör löpande utvärdera vilka effekter deras tillämpning av regelverket får för företagen.

Politiker och kommunaltjänstemän gör klokt i att ta vara på råden. Det är inte rimligt att skillnaden i pris och handläggningstid är så stor för samma typ av ärenden.

Höga kommunala avgifter och trög byråkrati är en viktig fråga som behöver uppmärksammas – i synnerhet för norrbottniska kommuner i behov av fler arbetstillfällen och inflyttare.

Fyra av fem jobb skapas i småföretag. Ju mindre pengar och tid krögare och andra företagare behöver lägga på väntan på besked från kommunens handläggare, desto mer tid kan ägnas åt att skapa värde och tillväxt.

Företagare och entreprenörer tycker inte om att vänta. Ju färre företagare som finns i kommunen, desto färre jobb kommer det att finnas i framtiden. Färre jobb betyder sämre välfärd. Detta samband tål att upprepas.

Förenklingar av regelverk och tillämpningen av dem är ett av de främsta verktygen för att förbättra det lokala företagsklimatet.