I sin nya prognos konstaterar KI att svensk ekonomi går starkt med exporten som motor och att sysselsättningen har ökat snabbt under hösten. Men det finns uppenbara risker i form av de sjunkande bostadspriserna.

Fallet i bostadspriser utgör en stor osäkerhetsfaktor, säger Ylva Hedén Westerdahl, prognoschef på Konjunkturinstitutet (KI).

Tillfällig sättning

Samtidigt gör man bedömningen att höstens sättning på bostadsmarknaden är tillfällig och att priserna ska stabiliseras under början av 2018.

Men det är svårt att sia om bostadsprisutvecklingen, och skulle nedgången i priserna bli större än vad vi tror då kommer det att ge märkbara effekter på hushållens konsumtion, BNP-tillväxten och på bostadsinvesteringarna, säger Ylva Hedén Westerdahl.

KI tror att bostadspriserna vänder upp i mitten på nästa år och att de, i det långa perspektivet, sedan ökar med cirka 3 procent per år. Till skillnad mot de 10-procentiga ökningar som stundtals har noterats tidigare.

Samtidigt finns alltså en osäkerhet kring bopriserna.

Riksbanken har flaggat för att bankerna lånar kort på den utländska kapitalmarknaden och det kan göra att fallande bostadspriser gör att det blir dyrare för bankerna att finansiera sig och då kommer räntorna som kunderna, hushåll och företag möter att stiga ännu mer än vad Riksbankens räntor gör, säger Ylva Hedén Westerdahl.
TT: Finns det externa chocker som skulle kunna kopplas till bostadspriserna?
Om vi skulle få en konjunkturnedgång i omvärlden, exempelvis att brexit får större effekter än vad vi tänker oss, och det samtidigt kommer med bostadsutvecklingen som går dåligt i Sverige, då kan vi se en annan utveckling framför oss, säger Ylva Hedén Westerdahl.

Åtgärder krävs

KI spår att tillväxttakten i svensk ekonomi mattas i år men stärks under 2018.

Arbetslösheten väntas sjunka från 6,7 procent i år till 6,4 procent nästa år och 6,2 procent 2019 för att därefter stiga något.

För att den ska kunna falla ännu mer så ser vi att det behövs åtgärder för att få fler utrikesfödda in på arbetsmarknaden, säger Ylva Hedén Westerdahl.

Samtidigt redovisades också den senaste barometerindikatorn som föll 1,3 enheter i december, från 113,8 i november till 112,5. Den visar dock fortsatt på ett betydligt ljusare stämningsläge än normalt i ekonomin.

Nedgången förklaras av nedgångar i tillverkningsindustri, bygg- och anläggningsverksamhet och detaljhandel, medan tjänstenäringarnas konfidensindikator steg 2,0 enheter.

Hushållens syn på ekonomin ändrades inte nämnvärt i december och är fortsatt mer positiv än normalt.