• torsdag 27 april 2017
  • Mediesällskapet
  • Familjeannonser
  • Lunchguiden
  • Grannar
  • Karriär i norr
  • Lokus
  • Lohts
Vädersponsor:

Kommunalråden: Vi kan ta emot fler

Luleå Regeringens flyktingpolitik är för hård. Det tycker kommunalråden Yvonne Stålnacke, S, i Luleå, och Inge Andersson, S, i Boden.

Hon hänvisar till en studie som LTU och länsstyrelsen har gjort som visar att det i Norrbotten ska rekryteras 41 000 personer fram till 2025. Största behovet uppstår inom vård och omsorgssektorn.

– De personerna finns inte i Norrbotten. Majoriteten av dem måste komma någon annanstans ifrån. Och de kommer inte att komma från Stockholm, slår Yvonne Stålnacke fast.

I Luleå finns drygt 200 ensamkommande ungdomar. Många av dem har väntat på Migrationsverkets bedömning i 1,5 år och ärendena närmar sig ett avgörande.

För en tid sedan träffade Kuriren Mohammad Jafari, 17 år, född i Afghanistan men uppvuxen i Iran, som nyligen fått sitt utvisningsbesked. Fler väntas.

Hur tänker du om situationen för de ensamkommande i Luleå?

– Vi försöker på kommunal nivå göra det så bra vi kan för dem och vi har varit tydliga med att vi ska följa JO:s rekommendation, så att de till exempel får behålla sin plats i boendena i Luleå och sina gode män och plats i skolan även om de skrivs upp i ålder.

Vad anser du om den politik som Sverige för?

– När det gäller den nationella politiken så hade jag naturligtvis önskat att den hade sett ut på ett annat sätt. Vi har en lång tradition av att ta emot flyktingar i Luleå på ett väldigt bra sätt och vi har varit tydliga med att vi behöver dem i regionen. Flera av de ensamkommande som kom för några år sedan är nu uppskattade medarbetare i exempelvis hemtjänsten.

Hon har förståelse för att det kan vara tufft för kommuner söderut där det redan bor många flyktingar, att klara av att ta emot sin andel.

– Jag har fått en liten bild av hur det ser ut i storstäderna, till exempel Malmö, där förutsättningarna är helt annorlunda. I Norrbotten befinner vi oss i ett läge där utmaningen istället är att få de nyanlända att stanna och fort få ut dem i arbete.

Det hon kan tänka sig är att man lättar på kraven för vissa kommuner som redan har en stor andel flyktingar.

Migrationsverkets bedömning att det går bra att skicka de ensamkommande till Afghanistan när de blir 18 år, har du satt dig in i det någonting?

– Inte i detalj. Men jag vet att det inte är helt okomplicerat. Jag har träffat flera av de ensamkommande och många av dem har ju inte vuxit upp i Afghanistan utan på flykt i något annat land. Sedan är väl bedömningarna av hur säkert det är att utvisas till Afghanistan inte samstämmiga.

Samtidigt ser hon ingen anledning att betvivla de vittnesmål och uppgifter hon har fått av afghanska ungdomar som hon har träffat. Ungdomar som säger att de fruktar för sina liv i fall de ska åka till Afghanistan.

– Vad de berättar är ju deras verklighet. Jag tror man kan vara ganska säker på att de inte lämnar allt de äger och har, sin familj och sin trygghet, om de inte behöver det.

Så vad tycker du man ska göra åt det?

– Det vi gör är att försöka påverka politiken och visa vikten av att de får stanna.

Skulle Norrbotten kunna ta emot fler?

– Luleå kan ta fler – så långt kan jag sträcka mig.

Hade Luleå kunnat ta över några från exempelvis Malmö?

– Ja, det hade vi.

Och hur går det med bostadsbristen då?

– Den finns överallt.

Även Inge Andersson, S, kommunalråd i Boden, är på samma linje.

– Från att det var väldigt många som kom hösten 2015, så har vi nu en situation då nästan ingen släpps in. Och är det något vi behöver i Norrbotten så är det nya medborgare.

Någonstans mellan 70 000 och 80 000 flyktingar per år, anser han att Sverige borde klara av.

– De första åren är det ju kämpigt både för dem och för samhället. Men vi måste titta på vad det innebär på sikt.

 
 
  • Mest läst på Kuriren.nu
  • Senaste nytt
  • TT
Skicka in ditt klipp!