Jag är medlem i ”De tankspriddas riksförbund”.

Jag har därför ett diplom som högtidligt berättar att jag har lätt att förlägga saker och att glömma bort både det ena och andra.

Handskar och mössor är min specialité, de brukar inte bli särskilt långlivade i min ägo.

Men det kan jag kan leva med. Eller utan, rättare sagt, när det gäller grejerna i alla fall.

Det vore ju betydligt värre om jag skulle tappa bort, låt oss säga, ett flygplan. Då skulle man ju må lite dåligt och förbanna sitt dåliga minne.

Det trodde man var omöjligt 2014 men uppenbarligen så går det alldeles utmärkt och man behöver inte heller vara medlem i ett tankspritt förbund.

Jag tänker givetvis på det försvunna malaysiska planet MH370.

Ännu ej hittat.

Okej, jag fattar väl också att det finns en viss problematik när ett plan kraschar och blir småflis mitt ute på ett världshav, men allvarligt, nog måste vi väl kunna använda oss av grejer som gör att vi kan hitta planet? Kunde vi flyga till månen 1969 och ha koll på EXAKT var den raketen befann sig i rymden måste vi väl kunna ha koll på var våra plan befinner sig på vår egen planet? Det har ju hänt en hel del på tekniksidan sedan dess, minst sagt.

Och det här med att batteriet i svarta lådan håller i 30 dagar, vad är det för dumheter? Sitter det Ikeabatterier i? Gamla överblivna batterier från ”Galne Gunnar”, om ni minns den kvalitetsbutiken?

Herregud, batterierna till ungarnas radiostyrda bilar räcker ju längre.

Och kräver det verkligen enorm batterikraft att skicka ut en signal i vatten?

Varför går det inte att ordna en specifik signal för varje plan så att utredarna slipper fundera på om det är en signal från en annan låda eller en signal från en val med gasproblem?

Själv har jag en personlig ringsignal i min telefon. Lätt att känna igen när det ringer.

Så kom igen nu. Vad är det här för trams?

Det måste vara fruktansvärt för de anhöriga som först blir förtvivlade, sedan får upp hoppet tack vare diverse mer eller mindre galna konspirationsteorier, sedan blir förtvivlade igen när beskedet kommer att planet störtat i havet.

Men var i havet vet man inte. Planet är fortfarande försvunnet även om man tror sig vara närmare en lösning nu.

Ovissheten fortsätter.

I väntan på att utredarna ska hitta rätt kan de anhöriga ta upp mobiltelefonen och på internet följa sina vänners minsta rörelse genom en app som är lätt att ladda ner – eller varför inte följa vithajen Lydias undervattensfärd i Atlanten?

Hon är försedd med en GPS.

Senast jag tittade efter var hon på väg mot oss.