I Luleå kommun är beredskapsplanen hemlig och Länsstyrelsen har överhuvudtaget ingen beredskapsplan för dammhaveri.
I stället arbetar länsstyrelsen med generell krisberedskap såsom larmrutiner, instruktioner för tjänsteman i beredskap och interna checklistor.
Rikard Aspholm, handläggare vid enheten för social hållbarhet och samhällsskydd på Länsstyrelsen i Norrbotten, är sammankallande för den så kallade Älvgruppen, som arbetar med dammhaveriplanering.
Älvgruppen består av representanter från Vattenfall, regionala myndigheter och berörda kommuner. De sammanträder två till fyra gånger per år och arbetar med att samordna planeringen. Men gruppen för inga protokoll och fattar inga beslut.
Enligt Aspholm är krisberedskapen ett arbete i ständig utveckling och det är därför ingen idé att skapa en specifik dammhaveriplan.
– Vi vill ha en plan för de stora dragen. Det ska finnas enhetliga rutiner för hur krisberedskapen ska se ut, och då kan det gälla vilken typ av kris eller katastrof som helst. Vem som ska göra vad och i vilken ordning, säger Rikard Aspholm.
Enligt honom är det viktigare att hitta en gemensam strategi och skapa en helhetsbild av den generella krisberedskapen.
Målbilden är att det ska finnas en samordnad planering.
– Men den här typen av planering blir man aldrig klar med, säger Aspholm.
Inte heller i Luleå kommun är beredskapsplanen för dammhaveri färdig.
– Den är inte en så kallad upprättad handling ännu, säger Urban Rönnbäck, säkerhetschef vid Luleå kommun.
Samtidigt förklarar Rönnbäck att den beredskapsplan som finns skulle gå att använda vid ett eventuellt dammbrott.
Anna Engström Meyer är dammsäkerhetshandläggare på Svenska kraftnät. Enligt henne ska alla aktörer som måste agera på något sätt vid ett dammhaveri ha en plan.
– Både kommun och länsstyrelse ska ha en samordnad beredskapsplanering. Alla samhällsaktörer ska känna till varandras planer och veta vad de ska göra i en krissituation, säger hon.
Det är också viktigt att allmänheten har fått information om planeringen i förväg.
– Folk ska få veta vad som kan hända om katastrofen inträffar och vad de i så fall ska göra, säger Engström Meyer.
I Norrbotten gjordes ett informationsutskick till allmänheten 2012.
Därefter har informationen legat kvar på kommunernas hemsidor. Men det är endast Jokkmokk och Boden som har en offentlig dammhaveriplan tillgänglig för allmänheten.