Det slår aldrig fel. I varje debatt om trafikfrågor dyker de upp. Cykelaktivisterna. Det handlar om personer (oftast män) som betraktar cykeln som lösningen på alla urbana transportproblem. Eller i alla fall så låtsas de att de tror det. I själva verket handlar det inte alls om cyklandet utan om bilen, som i dessa debattörers värld är den ultimata symbolen för ondskan.

Den privata bilismen ska bort, till varje pris, anser de, alldeles oaktat att deras argument har smulats sönder ett efter ett. Först var det avgaserna som var problemet, men i takt med att industrin gjorde bilarna renare (och med elbilarna snart helt avgasfria) övergick de till att klaga på bullret.

När bilarna blev tystare och tystare var det i stället säkerheten som var problemet. Industrin gjorde säkrare bilar och olycksstatistiken gick ned. Nya smarta bilar har krockradar och sensorer som gör att bilen bromsar automatiskt om den håller på att kollidera med något. Då var det i stället utrymmet som var problemet. Bilvägarna upptar onödigt mycket plats i staden menar cykelaktivisterna och driver på för att dessa skall göras om till gångstråk och cykelbanor.

Att cykelinfrastrukturen byggs ut är givetvis bra. Ju fler som cyklar desto bättre. Men att tro att cykeln skulle kunna ersätta bilen är en befängd tanke. Tvärtom kompletterar trafikslagen varandra på ett utmärkt vis. Om något så är det med kollektivtrafiken som cyklandet konkurrerar. Inget ont om det: ju fler som cyklar desto mer plats i bussarna.

Själv cyklar jag till jobbet nästan varje dag, och blir därför häpen varje gång som jag möter argumentet att cykeln skulle kunna ersätta bilen. De gånger jag inte cyklar åker jag oftast kollektivt. Men när jag använder bilen gör jag det för att vare sig cykel eller kollektivtrafik hade fungerat. Kanske för att jag har för mycket packning att transportera, eller för att jag ska långt bort till en plats med dåliga kollektiva förbindelser.

Detta gäller så gott som alla jag talat med. Något okynneskörande med bil i städer förekommer inte. Man tar bilen för att man behöver det, men man tar cykeln eller bussen när man kan för att det är smidigare. Att då använda cykeln som argument för att inte bygga ut underdimensionerad infrastruktur är att bygga på en falsk motsättning. Trafikslagen kompletterar varandra.

Ingenting tyder på att människor kommer att vilja ha bil i mindre utsträckning framöver. Tvärtom. Nybilsförsäljningen i Sverige ökar för varje år, både i absoluta tal och per capita. Egen parkeringsplats hamnar högst när människor får ranka vad de värdesätter hos en ny bostad.

Nya rena, tysta och säkra bilar kommer att vara en självklarhet i framtidens städer, men då måste infrastrukturen följa med befolkningsutvecklingen, och det gäller såväl för bilen som för andra transportslag. Låt inte debatten fördunklas av låtsasargument från aktivister som är ute och cyklar.