Birger Lindström bor i Persön, i en av Luleå kommuns fastigheter. I huset, som ligger alldeles bredvid Persöskolan, finns tre hushåll. Runt om ligger villor och hus och vid dessa så finns en skylt nedstucken i marken. Det kryllar av skyltar och de förkunnar att nu är det fiber och bredband på gång. Även om grävningarna inte startat så har det skett förberedande arbete, en dosa har monterats på husen.

Men inte hemma hos Birger.

Det kostar att dra in fiber och fastighetsägaren, det vill säga Luleå kommun, har valt att inte dra in fiber just nu. Något som gör Birger Lindström förbannad.

Artikelbild

| Jodå, visst vill Birger Lindström ha fiber. Han tror själv att kommunen väljer att inte dra in fiber i sina fastigheter av den anledningen att där bor det ofta pensionärer som inte anses ha lika stort behov av internet.

– Ja, gissa. Nåt så gud förbannat. Det är principen som retar mig. Jag tycker det är fördjävligt, säger Birger Lindström som bott i den aktuella fastigheten i 15 år.

Med "principen" menar han att det har att göra med att det ofta bor äldre personer i denna typ av bostäder och att deras behov av ett bra internet skulle vara mindre än för yngre människor.

– Jag kan inte annat än känna att det är en kostnadsfråga och att det är pensionärer det handlar om, säger han och fortsätter:

– På något sätt ses det ner när det handlar om äldre människor. Det kändes som: Varför ska man bli överkörd bara för att man är pensionär?

Artikelbild

| Hos grannen Ann-Louise Engström, 15 meter bort, har det redan installerats nödvändig teknik innan grävningarna börjar.

Han har själv försökt att få kommunen att ändra sig nu när arbetet ändå ska göras.

– Jag hade kunnat förstå om de knorrade om det inte var ens i närheten men nu borde man kunna hoppa på när tåget går.

Artikelbild

| Överallt runt om Birger lindströms bostad finns skyltar om fiberinstallationen.

Grannen Ann-Louise Engström har fått dosan på väggen och väntar bara på att grävandet ska börja. Hon förstår inte heller varför kommunens fastighet, som ligger 15 meter från hennes, inte ska få fiber indraget.

– Det är väl bara för att det handlar om pensionärer. Det är ju bara lägga kostnaden på hyran, säger hon.

"Att bara" är dock inget argument som kommunen jobbar efter i denna fråga.

Enligt Ann Kalla, tillförordnad avdelningschef på fastigheter hos Stadsbyggnadsförvaltningen, behövs det en större översyn över kostnaderna för att dra in fiber i kommunens omkring 100 fastigheter.

Birger och hans grannar i fastigheten är således inte de enda som påverkas av detta.

– Inom kommunen har vi inte tagit ett grepp om de bostäder vi har och har inte lagt in nån budget för dem. Det är lite olyckligt. Hade haft ett mer samlat grepp om dem så hade vi haft med det i årets budget men det hade vi inte. Just sådana här fiberanslutningar till husen fanns inte med i våran plan, helt enkelt, säger hon.

Det finns fog för en viss självkritik kring detta, det är tydligt.

– Vi får bättra oss. Utvecklingspotentialen är god, kan jag säga, medger Ann Kalla.

Kommer de få fiber framdraget någon gång?

– Det är absolut min förhoppning. Men just nu har vi svårt att ge ett datum. Vi har inte tagit greppet om det här. Vi måste sätta oss ner och göra en bättre planering för att jag ska kunna säga något och det klarar jag inte av idag, tyvärr.

När kan det tidigast komma med i budgeten?

– Planen för 2019, 20 och 21 är redan lagd. Skulle vi få utrymme under 2019 skulle jag inte tveka om att ansluta men eftersom jag inte har allting klart så kan jag inte lova något, det vore bara att lura folk. Men det kanske ligger bortåt i tiden 2020 någonting, tyvärr.

Och att göra ett undantag och snabbt hoppa på fiberinstallationen i Persön i detta läge är inte aktuellt.

– Ska vi säga en, ska vi säga alla. Vi kan inte diskriminera på något sätt. Om vi säger ja till en måste alla andra få också, säger Ann Kalla.

Om ni strävar att 100 procent ska ha bredband 2020, hur har ni kunnat missa att budgetera för denna typ av fastigheter?

– Min bild är att vi har så otroligt mycket investeringar som vi jobbar med. Det är många tunga, stora omfattande projekt som är kostsamma. Exempelvis räddningstjänsten och nya brandstationen. Ibland när vi sitter och jobbar med investeringsmedel så vet vi inte exakt vad slutsumman blir. Ibland tvingas vi lyfta bort något för att finansiera klart det som man startat upp.

Att nedprioriteringen skulle ha att göra med att det bor en del äldre människor i dessa fastigheter är något Ann Kalla dementerar.

– För oss spelar det ingen roll vem som bor i dessa, det handlar om helt andra frågor. "Nu råkar du vara en pensionär så då får du inte", så resonerar vi inte. Vi ska inte diskriminera folk på det sättet så det känns väldigt tråkigt om han upplever det på det sättet. Det är inte våran avsikt på något sätt, säger hon.

Det finns en anledning till att fiber dras ut på landsbygden runt om i de svenska byarna.

Visst går det att ha mobilt bredband men en fast fiberlina är betydligt stabilare och det finns inga datamängdsbegränsningar.

– Man kan ju snart inte göra någonting utan internet. Det är lika viktigt som elströmmen, konstaterar Birger Lindström.