I ett litet kontorsliknande rum trängs människor med högteknologisk utrustning. I ett hörn finns en bilsimulator med ratt, gaspedal och växelspak, som vanligtvis brukar användas till datorspel. I mitten av rummet står en vit frigolitfigur, i form av ett människoansikte, som pryds av något som liknar en färggrann badmössa. Egentligen är det ett instrument som mäter hjärnaktivitet med elektroder. Fyra kameror är riktade mot det stora bordet som fyller rummet.

– Vi följer, med hjälp av kamerorna, vad som händer när människor interagerar med varandra, säger Bjarne Bergquist, professor i kvalitetsteknik vid Luleå tekniska universitet, LTU.

Universitetet har med hjälp av sponsorer köpt in ny teknik som bland annat mäter pupillstorlek, svettningar, och känslouttryck.

Artikelbild

| EEG. Daniel Petersson och Anderas Jägermon ska mäta Amanda Hedlunds hjärnaktivitet när hon utsätts för en stressig miljö.

– De här uttrycken är autonoma, eller självgående, system som vi har svårt att styra, säger Bjarne Bergquist och fortsätter:

– Vi kan mäta om du blir glad, skraj eller om du stelnar till. Det är viktigt att veta. Dels för exempelvis en ingenjör som utformar en arbetsmiljö, dels för människor som studerar hur man ska utveckla stöd för personer med kognitiva svårigheter.

Alla som ville fick möjligheten att testa bilsimulatorn.Camilla Gane, doktor i teknisk psykologi, spände fast en rem runt min handled, kardborreremmar runt två av mina fingrar och sedan nöp hon fast en klämma på mitt öra. Utrustningen mäter bland annat puls och svettningar – helt enkelt hur det undermedvetna reagerar. Till sist placerade hon ett par glasögon på min nästipp som visar exakt vilka punkter jag fokuserade på i realtid. Bilen körde av sig själv i 60 kilometer i timmen. Det enda jag behövde göra var att styra. Men det är svårt när någon ringer eller när man ska svara på ett sms. Resultatet visade att jag var väldigt fokuserad på en punkt länge, men att min blick flackade och under några sekunder låg inte min fokus på vägen när telefonen ringde.

– Om jag frågar en person hur det upplevdes så kan han eller hon troligen beskriva sin känsla i olika situationer. Det är jättevärdefull information, men som person har man svårt att säga exakt när man blev stressad, var det när det ringde eller personen lyfte upp telefonen? Det här systemet kan hjälpa mig att se det, säger Camilla Gane.