Israelfrågan är viktig för vissa judiska grupper men även de evangeliskt kristna. Trump hade ett stöd på närmare 85 procent i den senare gruppen, säger Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.

Men den som sannolikt satt mest press på presidenten är den megaförmögna kasinomogulen Sheldon Adelson. Miljardären, vars far kom från en judisk familj med ukrainska och litauiska rötter, var den största givaren till Donald Trumps presidentvalskampanj med sin check på 25 miljoner dollar.

Bättre nu än senare

Artikelbild

| Den förmögne judiske kasinomogulen Sheldon Adelson var den som gav mest pengar till Donald Trumps presidentvalskampanj. Löftet att erkänna Jerusalem som Israels huvudsak var avgörande för honom.

Ett viktigt skäl till stödet var Jerusalem. Det senaste halvåret har Adelson pressat Trump att leva upp till vallöftet via telefonsamtal och vid privata middagar, skriver tidningen The New York Times. Bland andra vicepresident Mike Pence och svärsonen och rådgivaren Jared Kushner har hejat på – liksom vissa evangeliska kristna grupper.

Kushner, som själv utövar den judiska tron, har Trumps uppdrag att blåsa liv i fredsprocessen mellan israeler och palestinier. Nu är man nära ett utkast till fredsavtal, och Vita huset ansåg att det var bättre att lämna besked om Jerusalem nu än längre fram i en eventuell fredsprocess, enligt amerikanska medier. Och frågan skulle ändå upp på bordet nu, eftersom det var dags att skriva på det dokument som USA:s president varje halvår sedan 1995 undertecknat, som skjuter den redan beslutade ambassadflytten från Tel Aviv till Jerusalem ytterligare ett halvår framåt.

Uppfyller löfte

Till skillnad från Kushner rapporteras både utrikesminister Rex Tillerson och försvarsminister Jim Mattis ha motsatt sig beslutet, skriver bland andra webbtidningen Politico. De oroar sig för geopolitiska effekter samt att det eldar på USA-kritiska röster i regionen.

Artikelbild

| President Donald Trumps rådgivare och svärson Jared Kushner lyssnar vid ett regeringsmöte.

Inrikespolitiskt lär beskedet befästa de politiska klyftorna, med kritik från demokrater och bland annat sekulära judar.

Men bland hans kärnväljare tas det här nog emot positivt – liksom andra kontroversiella besked som att presidenten tar sin hand från Iranavtalet och försöker begränsa den muslimska invandringen. Han uppfyller ett vallöfte och det är viktigt, säger Blanck.