Minst en halv miljon människor i Sverige, uppskattningsvis minst 12 499 personer i Norrbotten har en livslång neurologisk sjukdom eller skada kopplade till hjärnan och nervsystemet, som stroke, svår migrän, Parkinsons sjukdom, MS, epilepsi, ALS, eller ryggmärgsskador på grund av olyckor. Tidigare kunde inte sjukvården ge mycket hopp annat än symtomlindrande behandling. Vägen var oftast utstakad till funktionsnedsättningar och utanförskap.

I dag har den medicinska utvecklingen gett helt nya förutsättningar för många som lever med neurologiska diagnoser. Inom exempelvis MS har nya behandlingar inneburit att sjukdomen kan bromsas eller stoppas. Och inom sjukdomar som ALS och Parkinsons sjukdom pågår intensiv forskning för att få fram bromsmediciner. Framstegen ger många möjlighet att stanna kvar i arbetslivet. Men den förbättrade arbetsförmågan tas inte tillvara. Många av våra medlemmar här i Norrbotten fastnar i långvarig sjukskrivning, utförsäkring och förtidspension helt i onödan.

Vi har länge krävt att Sverige ska införa flexjobb, efter förebild från Danmark som nått stora framgångar. Flexjobb innebär att arbetet anpassas efter den enskildes förmåga. Det kan handla om anpassade arbetsuppgifter eller kortare arbetsdagar. Flexjobb är riktiga jobb på den vanliga arbetsmarknaden, där arbetsgivaren betalar full lön till den enskilde. Arbetsgivaren får ett tillskott från staten som motsvarar den tid som den anställde inte kan arbeta på grund av sin sjukdom. Poängen är just att det är ett flexibelt system som utgår från den enskildes arbetsförmåga. Statsminister Stefan Löfven lovade i sin regeringsförklaring i oktober 2014 att regeringen ska införa flexjobb för personer med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga. Det är oerhört viktigt att regeringen genomför reformen snarast. Vi har i dag ett arbetsliv där den som förlorar delar av sin arbetsförmåga på grund av sjukdom ofta också förlorar jobbet.

Som patientföreträdare möter vi många medlemmar som skulle kunna fortsätta jobba, om de bara fick chansen. Och redan i dag kan sjukvården i Norrbottens läns landsting ge bättre arbetslivsrehabilitering. En bra modell inom MS används av neurosjukvården i Umeå som kombinerar medicinsk behandling och aktiv arbetslivsrehabilitering i samverkan med arbetsgivare, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Det handlar ofta om anpassningar av arbetet efter den enskildes förutsättningar. Det har gett goda resultat.

Flera vetenskapliga studier visar att arbetsförmågan hos personer med MS ökar kraftigt med de kombinerade insatserna. Att kunna fortsätta arbeta har särskilt stor betydelse när det gäller MS, då det oftast är unga vuxna i åldern 20-40 år som drabbas. Modellen skulle kunna införas även här i Norrbottens läns landsting och ge våra medlemmar möjlighet att fortsätta bidra och stanna kvar i arbetslivet.

Vi är många med neurologiska diagnoser som både kan och vill fortsätta jobba. Det är inga stora förändringar som krävs vare sig på regional eller nationell nivå för att göra detta möjligt. Men det måste ske nu!

Maria Eriksdotter,

ordförande Neuroförbundet i Norrbottens län

Lise Lidbäck,

förbundsordförande Neuroförbundet