Idag talas det inte bara om djurens utan även om växternas rättigheter. Stefano Mancuso är grundare till forskningsområdet växtneurobiologi och i boken ”Intelligenta växter” vänder han på vår så ofta nonchalanta klassificering av allt grönt som grönsaker, och låter växterna kontra med: Grönsaker för vem?

Växtriket visar sig ha anmärkningsvärda förmågor trots att det inte har någon hjärna. Växter löser problem bättre än vad vi gör och deras celler är mer komplicerade. Där vi är självständiga och odelbara, är växterna delbara, utrustade med ”kommandocentraler”, en ”kollektiv hjärna”, en nätverksstruktur inte olik ”internet.”

Mancuso - eller medförfattaren, vetenskapsjournalisten Alessandra Viola - använder sig ofta av utropstecken i texten. Det hade inte behövts! De nya forskningsrön som presenteras bär sig själva utan den förstärkningen. Växtriket är utan tvivel fascinerande och det går att jämföra med människan, utan att dra parallellerna för långt.

Att träd kommunicerar med varandra fick ett stort genomslag 2016 genom bestsellern ”Trädens hemliga liv”, av Peter Wohlleben. Vår syn på träd förändrades för alltid. Ta eken som exempel. Den behöver 200 år för växande, 200 år för mognad och 200 år för att dö. Ekarna runt mitt hus är sålunda på väg mot mognad, en insikt som fick mig att se på våra sinnen på ett nytt sätt. Det är våra tidsskalor, inte trädens, som är stillastående.

Enligt växtintelligentforskningen har växter tillgång till samtliga 5 sinnen och - drygt ett dussin till. De kan beräkna gravitation, känna av magnetiska fält, fuktighet och halten av kemiska ämnen. Växter känner igen släktingar och det finns arter som samarbetar och de som ”bedrar”.

Om intelligens är förmågan att lösa problem så är växterna mycket snillrika för att hitta lösningar på dessa. Ett fåtal växter självpollinerar sig innan blomman slagit ut – maskrosen sprider sig både genom vindspridda frön och rötter - men vanligare är att insekter står för fortplantningen. Självpollinering är enligt Mancuso växtvärldens motsvarighet till incest i djurvärlden.

Ingenting sker gratis ens i växters liv och för att insekter ska sköta pollinering bjuder blomman på nektar. Men hur det kommer sig att det bi som landar på den första blomman för dagen också håller sig till samma art hela dagen är fortfarande ett mysterium. Orkidén Ophrys apifera är ”ohederlig” i den mening att den inte bjuder på nektar. Blomman kan fulländat härma honan hos några steklar, både deras vävnad och doft. Bedrägeriet är så realistiskt att hansteklarna föredrar att para sig med blomman även när honor finns tillgängliga.

Upptäckten att till och med bananflugan sover visar att sömn är en väsentlig del av livet. Att också växter sover har varit känt långt innan Linne, men Linné var först med att systematiskt ta sig an frågan. Precis som för djuren varierar sovställningen från art till art. Vissa arter sträcker bladen mot stjälkens topp när det blir mörkt, andra, som trädgårdsbönan, riktar dem nedåt. Yngre exemplar behöver mer sömn än äldre exemplar och hos vissa växter upphör sömnen när de uppnått en viss mognad. Men varför växterna beter sig så här finns det ännu inga svar på. Kanske för att spara energi för morgondagen? Precis som för oss djur?

Här är vi nu, konstaterar Fredrik Sjöberg i förordet. Intelligens i alla dess former är på tapeten. Människan är ett djur bland andra och modern hjärnforskning har övergivit idén att vi skulle vara utrustade med något så unikt mänskligt som en själ.

Mancuso går till och med så långt att han ställer frågan: Vad skulle hända om vi en dag fick kontakt med en utomjordisk intelligens? Skulle vi känna igen den? Troligen inte eftersom vi inte lägger märke till den intelligens som inte liknar vår egen. Våra kommunikationsmedel baseras på vågrörelser. (Rösten, ljudet, radio och teve). Växter använder andra system och är kanske mer effektiva att skicka och ta emot information.

Vi vet mycket lite måste slutsatsen bli och vår bristande kunskap säger mycket om vår syn på oss själva som skapelsens krona. När vi t.ex. skickar upp Voyagers guldskiva i rymden förväntar vi oss att en intelligens lik vår egen ska intressera sig för rockmusik och motorljud!