För två år sedan skrev han operan ”Rokokomaskineriet” till Drottningholmsoperans 250-årsjubileum. Ifjol fick han en Guldbagge för bästa filmmusik. Snart ska han dra igång ett samarbetsprojekt med den samiska sångerskan Katarina Barokk.

– Jag känner mig som ett barn som går runt i olika musikaliska rum och upptäcker nya leksaker, säger musikprofessorn som nyss landat hemma i lägenheten på Östermalm efter sex veckor tillsammans med sin hustru på Mallorca.

På torsdag spelas hans nyskrivna orkesterverk ”Solamente Tú” av Norrlandsoperans symfoniorkester i Umeå och därefter i Luleå, Piteå, Stockholm, Göteborg och Vara.

Artikelbild

| Urpremiär. På torsdag spelas Jan Sandströms nyskrivna orkesterverk ”Solamente Tú” av Norrlandsoperans symfoniorkester i Umeå och därefter i Luleå, Piteå, Stockholm, Göteborg och Vara.

Repetitionerna startar på måndag och han kommer själv att närvara. Möjligheten finns ända in i det sista att han ändrar någon ton.

2015 blev Jan Sandström utsedd till huskompositör hos Norrlandsoperan i Umeå. I uppdraget ingår beställningar av tre nyskrivna verk.

Det första var en violinkonsert. Det andra är det orkesterverk som sätts upp nu och nummer tre kommer att bli en opera.

– Det kändes jättebra när de frågade mig. Min allra första opera skrev jag just till Norrlandsoperan. Det var i början av 1990-talet. Nu blir det lite som att cirkeln sluts, säger han.

Artikelbild

| Huskompositör. 2015 blev Jan Sandström utsedd till huskompositör hos Norrlandsoperan i Umeå. I uppdraget ingår beställningar av tre nyskrivna verk.

Titeln till orkesterverket – som på svenska blir ”Bara du” – har han lånat från den spanska artisten Pablo Alborán.

– Jag hörde hans låt för två år sedan när jag var i Spanien. Pablo Algorán är jättestor i Spanien och hans musik är oerhört sentimental.

Jan Sandström fastnade för det enkla budskapet i låttiteln och sången som för honom kändes äkta och opretentiöst på ett befriande sätt.

– Jag tänkte att det ska mitt stycke också heta. Och då stod det också klart att det skulle handla om minnen. Minnen av ett liv tillsammans.

Det han har skapat är ett slags musikalisk diabildsvisning, förklarar han.

Det börjar med en tågresa från Rom till Neapel och fortsätter med en båtresa till ön Capri, tillbaka till Rom, sedan till Bogotá och vidare till skånska Osby för att till sist avslutas vid thailändska stränder.

Han har sällan problem att hitta inspiration till sin musik. Inspirationskällorna kan bestå av lite allt möjligt, men ofta är det just resor.

– Jag är intresserad av omvärlden och upplever saker som alla människor gör. Det som man upplever starkare finns kvar inom en efteråt och kan bli till musik.

Det har också omvänt varit så att han har fått tillfälle att åka ut och se sig om tack vare den musik han har komponerat tidigare.

Den så kallade "Motorcykelkonserten" som han skrev 1989 för trombonisten och vännen Christian Lindberg har vid det här laget satts upp över 700 gånger på de mest skiftande ställen runtom i världen. Flera gånger har han själv varit på plats.

Är det bra eller dåligt att bli förknippad med något som man skrivit så pass tidigt i karriären?

– Det har varit bra. Motorcykelkonserten öppnade dörrar, eftersom den blev en världssuccé och har lett till många nya beställningar.

Konserten var ett resultat av några års experimenterande.

– Jag brukar säga till mina studenter att våga göra bort sig, gå utanför sig själva och hitta på saker, för man får alltid igen det senare.

Numera arbetar han halvtid som professor i komposition i Piteå och önskar hålla på i ännu några år.

– Jag var ju med och startade kompositionsutbildningen så den är lite som ett barn för mig.

Närmare 140 studenter har gått ut och en ansenlig andel av dem har idag en karriär som kompositörer.