Fotbolls-VM i Brasilien.

Det blir inte bättre än så. På torsdag sätter spektaklet i gång.

Nu är ju inte Sverige med och det är lite tråkigt men sett mot hur uselt landslaget är just nu så känns det nästan skönt att vi slipper möta Tyskland och de andra toppländerna.

Men det är som alltid med VM. Är Sverige med är det fantastiskt, är Sverige inte med är det nästan fantastiskt och man kan koncentrera sig på att följa fotbollen med en mer avslappnad attityd.

Så säger man i alla fall som en liten tröst för sig själv.

Men i dag kan man lika gärna säga att Zlatan inte är med som att Sverige inte är med. Det är ungefär samma sak. Och oj vad de svenska kvällstidningarna lider av att inte får skriva om Zlatan och VM.

Så därför låtsas de som om det regnar och väljer ändå att skriva om Zlatan och VM.

Den svenska journalistkåren försöker greppa efter varje halmstrå för att ändå få med Zlatan på VM-flyget. Aftonbladet packade exempelvis ner en pappersfigur av Zlatan, drog till Rio och vandrade runt på stan med pappers-Zlatan.

Och snart har varje stjärnspelare i VM fått frågan hur de ser på att Zlatan inte får vara med.

Många spelare beklaga detta faktum. De verkar rent av tycka det är jättejobbigt. Om man får tro de svenska tidningarna så ligger de snudd på sömnlösa nätterna igenom och mår dåligt över att den svenske stjärnan inte får vara med.

Men tror ni de bryr sig?

Självklart inte. De har bara svarat artigt och politiskt korrekt på en idiotisk fråga från en svensk journalist.

Varför skulle de bry sig det minsta? Varför? Jo, för att det ska säljas några lösnummer mer.

Så vansinnigt tröttsamt.

Men, men. Nu skiter vi i det och fokuserar på VM:s riktiga artister. Många soffexperter går nu in i VM-bubblan. De nödvändiga VM-guiderna är inköpta och genomlästa minst två gånger och ligger på en armlängds avstånd från soffan.

Tre matcher om dagen är det som gäller och för många ÄR det tre matcher om dagen som gäller. Det är en fotbollslyx att se matcher som gäller hur mycket som helst flera gånger per dag. Och på jobbet dagen efter så pratar man om alla okända lag och spelare som visade sig vara fantastiskt bra. Det är underbart i all sin enkelhet. Det enda negativa med ett fotbolls-VM är den tomhetskänsla som infinner sig när mästerskapet är slut.

Fotbolls-VM påverkar oss mer än vi kanske kan tro. Vi planerar semestrar och våra liv efter mästerskapet. Jag misstänker att det svärs på sina håll över “den där jävla fotbollen” men på andra håll är det tvärtom.

I mars 2007 upplevde exempelvis Tyskland en rejäl babyboom som man kopplade ihop med det hemma-VM som avgjordes nio månader tidigare.

Fantastiskt.

Fast det är klart, Zlatan var ju med den gången. Det var väl därför.