Citatet är hämtat från Nadia Murads fängslande bok ”Den sista flickan”. Hon är en yazidisk flicka som växte upp i byn Kocho i Sinjar i norra Irak. Yazidierna är ett folk med egen kultur och egen religion som levt i Turkiet, Syrien och Irak, och som utsatts för mycken förföljelse genom tiderna.

Nadia beskriver kärleksfullt den stora familjens enkla men lyckliga liv på en bondgård. Kanske ska hon utbilda sig till historielärare eller rentav öppna en skönhetssalong. Men hennes drömmar om framtiden krossas brutalt.

Irak är ett splittrat land med uppblossande konflikter mellan olika etniska och religiösa grupper. Kurderna i norra Irak kämpar för självständighet, shiamuslimer och sunniaraber är fiender. 2003 invaderade USA Irak och avsatte Saddam Hussein. Sedan amerikanerna lämnat landet 2010, ökade de inbördes konflikterna.

2013 hade den extremistiska gruppen ”Islamiska staten av Irak och Syrien” växt sig stark. IS slog den irakiska armén och 2014 intogs Mosul, Iraks näst största stad.

Nadias hemby ligger 13 mil väster om Mosul. Kurdistans regionala regering hade lovat att skydda de yazidiska byarna men löftet sveks. När IS 2014 invaderade Kocho var byn försvarslös. IS betraktade yasidier som orena varelser som man kunde göra vad man ville med.

Byborna plundrades på alla värdesaker. Alla män sköts. Nadia och andra ogifta kvinnor fördes till Mosul, där de såldes som ”sabaya”, sexslavar, till IS-militärer.

Nadia köptes av domaren Hajji Salman, en sadist som våldtog henne regelbundet, och efter ett flyktförsök piskade han henne och brände henne med cigaretter. Därefter lämnades hon till sex IS-soldater som alla våldtog henne.

Emellertid lyckades Nadia slutligen fly och fick hjälp av en sunnitisk familj. Falska identitetspapper skaffades och tillsammans med en man flydde hon i taxi mot Kurdistan. Efter en lång resa med många vägspärrar som skulle passeras lyckades Nadia ta sig hem och återförenas med dem som överlevt i hennes familj.

Fastän Nadia Murad inte särskilt detaljerat beskriver den omänskliga brutalitet hon utsatts för, är hennes berättelse svår att uthärda. Att hon orkat med att skriva den är värt all beundran. Berättelsen av flykten är rena thrillern.

Nadia Murad bor numera i Tyskland och arbetar som människorättsaktivist och goodwill-ambassadör för FN. 2016 nominerades hon till Nobels fredspris. Hon brinner för att övertyga världen om att yazidierna utsatts för ett folkmord och att IS måste ställas inför rätta.