Vellinge är Sveriges bästa skolkommun, enligt Lärarförbundets årliga rankning. Piteå rankas högst i Norrbotten och kniper en sjätteplats, Luleå rasar däremot från plats 7 till plats 37. Den medialt uppmärksammade undersökningen säger dock inte så mycket som man skulle kunna tro.

Förra året kritiserades mätningen av statsvetaren Anders Sundell vid Göteborgs universitet. Han påpekade att flera av de 13 kriterier som rankingen bygger på fokuserar på frågor som visserligen Lärarförbundet driver, men som är ovidkommande för utbildningens kvalitet.

”Jag tycker, på grund av den metodik Lärarförbundet använder, att resultaten inte blir så informativa. Framförallt förändringarna år till år som de vill tolka som resultat av någon satsning, det tror jag mer är slumpässiga förändringar”, sade Sundell till Kuriren (7/10 -16).

Många tunga studier bedömmer att sambandet mellan lärartäthet och elevernas resultat är svagt. Men ”lärartäthet” är ändå ett av kriterierna när Sveriges bästa skolkommun koras. Det räknas till och med två gånger, när resultaten ska sammanvägas.

Andelen barn som är inskrivna i förskola (Lärarförbundet organiserar även förskollärare), sjuktal bland förbundets medlemmar samt hur förbundets egna lokalavdelningar upplever kommunen som avtalspart är fler exempel på märkliga bedömningsgrunder. Men det allra konstigare kriteriet är ”resurser till undervisningen”. Vad säger det om en kommun om den har höga kostnader per elev, om det inte på något sätt avspeglar sig i utbildningens kvalitet?

Ta Arvidsjaur, Pajala och Övertorneå som exempel. Dessa tre kommuner har den dyraste skolverksamheten i hela landet räknat per elev. Samtidigt befinner de sig på den nedre halvan när det gäller skolresultat.

Plats 192 (av 290) för Arvidsjaur när det gäller niornas meritvärde. Plats 181 för Pajala för andelen elever med godkänt betyg i alla ämnen. Plats 289 för Övertorneå när det gäller andelen elever med högskolebehörighet och plats 290 för andelen som fullbordar en gymnasieutbildning inom tre år efter högstadiet.

Resultat som inte alls är i nivå med vad kommunerna satsar på skolan.

Lärarförbundet gör givetvis bara sitt jobb när man lyfter sina medlemmars villkor och synpunkter. Men kommunpolitiker som vill skapa en bättre skola bör inte stirra sig blinda på rankningen av bästa skolkommun. Då är det bättre att titta på faktorer som meritvärde, andelen godkända elever och gymnasiebehörighet.