Luleå Vi träffar Susann Söderström, hundförare och kriminalvårdare, kriminalvårdsinspektören Eva Dufva Hansi samt psykologen Katarina Alström för att prata om vad Sol som vårdhund tillför ungdomsanstalten i Luleå.

Vårdhundar har länge funnits inom både vården och psykiatrin, men rottweilern Sol i Luleå är den första inom kriminalvården. Här pågår just nu ett pilotprojekt med förhoppningen att hon ska förbättra vardagen för de nio unga killar som är intagna här.

Sol, eller Kämparglöd Sol som är hennes fullständiga namn, kom till Porsöns ungdomsanstalt efter ett initiativ av Eva Dufva Hansi.

Artikelbild

| Närhet. En kram betyder så mycket. För ”Jonas” är Sol ett välkommet inslag på anstalten. ”Hon ger mig ett lugn”, säger han.

– På rättpsyk i Piteå har de terapihundar och då var Eva så modig att hon ville göra ett pilotprojekt att ta in en hund här. Jag hade då precis skaffat mig en ny hund och fick frågan om jag var intresserad och det var jag såklart, berättar Susann Söderström.

– Jag ville se vilka möjligheter som finns och inte se hinder. Man måste våga försöka annars kommer man ingen vart. Vi har en väldigt lugn miljö här och jag tror att Sol bidrar till det. Nu har vi även planer på att utöka så att Sol även kan gå in på häktet, konstaterar Eva Dufva Hansi.

Sol har utbildats på Grans naturbruksskola i Öjebyn i vårdhundskolans regi. I juni ifjol examinerades hon av etolog från Scandinavian working dog institut, SWDI, och en representant från vården och är sedan dess i tjänst. Hon jobbar alla dagar som hennes hundförare Susann Söderström jobbar och hennes huvudsakliga arbetsuppgifter är att vara med där det behövs. Hon finns med i klassrummet, vid inskrivning av nya intagna, för att bidra till att hantera ångest och dåligt mående, för att stärka självförtroendet samt allmänt lugnande och glädjeskapande element.

– För att passa som vårdhund krävs det att hunden är social, orädd, lekfull, kan samarbeta, och inte visar någon aggressivitet utan låter sig hanteras på olika sätt. En rädd hund är ofta en farlig hund. Många av killarna som kommer till oss har exempelvis adhd och har svårt för att styra sina impulser, och relationer till andra personer. Men med Sol är det inga problem, berättar Susann Söderström.

Artikelbild

| välutbildad. Kämparglöd Sol har utbildats i vårdhundskolans regi och examinerades i juni förra året.

En stor del av Sols arbetsdag går åt till att göra saker med de intagna. De busar och leker, spårar eller söker efter grejer. Susann Söderström finns alltid med som ett stöd men när hon märker att kontakten mellan Sol och den intagne fungerar tar hon ett steg tillbaka och låtar honom styra aktiviteten själv, något som får självförtroendet att växa.

Psykolog Katarina Alström ser att Sol fyller flera funktioner på anstalten.

Artikelbild

| Kontakt. Jonas och Sol har fått en fin kontakt och träffas varje gång som Susann Söderström jobbar.

– Det finns en väldigt bra pedagogisk fördel med Sol. Hur jag beter mig och vad jag sänder ut får andra att reagera, på samma sätt är det med Sol vilket blir väldigt tydligt och beter oss emot varandra har stora likheter. Många av killarna hos oss bär med sig erfarenheter som gör att de inte har någon anledning att lita på andra människor. Men med djur blir det inte riktigt samma sak och de kan få närhet och kärlek från henne på ett sätt som vi som myndighetspersoner inte kan ge dem. Många har farit illa när de varit yngre och har inte haft så goda erfarenheter men Sol står för en godhet i den här miljön.

Någon forskning på hur vårdhundar förbättrar tillvaron för de intagna inom kriminalvården finns inte. Men på Porsöns ungdomsanstalt hoppas de att kunna få till en sådan.

Artikelbild

| ”Släck!” Jonas har lärt Sol en rad olika tricks, bland annat att tända och släcka lampor.

– Man har via forskning kommit fram till att lyckohormonet oxytocin ökar med närhet och ökar med ögonkontakt. Och kortisolet, stresshormonet minskar. Vi ser ju att killarna mår bra av att vara med Sol, men samtidigt kan det ju vara svårt att mäta för måendet går ju i perioder. De sitter ju trots allt i fängelse och att komma till insikt om vad de gjort kan vara tufft. Vi har en kille här som brukar säga att han ibland är så arg att det bara kokar i honom. Men så är han med Sol och hon ger sig inte förrän han är glad. Hon är så kontaktsökande och vill göra sina tricks för att få godis. Och så är det för många av de här killarna, vi ser ju inte på ytan vad som händer med dem på insidan, konstaterar Susann Söderström.

– På individnivå ser man stor skillnad. Tyvärr finns det ingen forskning på vad detta ger, men vi är lite sugna på att kunna göra en sådan forskning här. Vi tror att det gör stor skillnad, men kan inte bevisa det än, säger Katarina Alström.

Artikelbild

| Springer fritt. Ute på rastgården kan Sol och springa fritt.

Nu finns även planer på att låta Sol gå in och jobba på häktet. Där finns även fler möjligheter att forska på vilken betydelse en vårdhund kan ha inom kriminalvården.

– Exempelvis finns där en restriktionsavdelning där de intagna inte får träffa andra människor, men om Sol då kan vara ett alternativ till kontakt så vore det intressant att se hur det påverkar, förklarar Susann.

Artikelbild

| Uppmärksam. Sol följer noga Jonas minsta vink.

”Jonas” är en av de intagna killarna på anstalten som träffar Sol varje gång som hon och Susann jobbar. För honom har hon blivit ett viktigt inslag i vardagen. Närheten är viktig och tillsammans gör de en massa tricks.

– Jag har vuxit upp med hundar och haft både schäfer och Jack Russell hemma. Det är skönt att ha Sol här. Hon ger mig nåt speciellt, hon lättar upp stämningen och dömer mig inte. Hon ger mig ett lugn, säger han.

Artikelbild

| Att springa runt och busa är en av Sols favoritsysselsättningar.

Hur kommer det sig då att det blev just en rottweiler?

– Jag tycker om hundrasen. Det hade lika gärna kunnat vara en annan brukshund av något slag. Men det är ingen jakt i en rottweiler, det är tåliga och tål kyla och vinter och det är egenskaper som jag söker i en hund. Förr i tiden var de en väldigt populär familjehund. Sol är ofta tillsammans med mitt tre-åriga barnbarn och de funkar jättebra ihop, säger Susann Söderström.