Totalt har nu 18 män – inklusive mannen som påstås ha utfört våldtäkten – gripits efter att ett byråd i en förstad till pakistanska Multan beslutat att den 16-åriga flickan skulle våldtas, uppger poliskällor till AFP.

16-åringen hade inte själv gjort någonting för att ådra sig byrådets vrede. Våldtäkten var en hämnd för att en manlig släkting veckan innan förgripit sig på en tolvårig flicka, begärd av tolvåringens familj och beordrad av rådet.

Det påstådda brottet har skadat klanens heder och det enda sättet att svara anses vara att någon från den pojkens klan också våldtas, säger Omar Waraich, talesperson för Amnesty Internationals Asienavdelning.

Fallet är inte det första och med stor sannolikhet inte det sista. 2015 engagerade sig Amnesty International för två systrar, 23 respektive 15 år gamla, i Baghpat i norra Indien. Ett byråd hade enligt organisationen beordrat att de skulle våldtas och därefter tvingas gå genom byn nakna, som straff för att deras bror inlett en affär med en gift kvinna från en högre kast.

Det här förekommer runt om i Sydasien, i muslimska, hinduiska och sikhiska samhällen, säger Omar Waraich.

Uråldrig rättsskipning

Byråd eller liknande sammanslutningar förekommer i regionala och lokala varianter över en stor del av världen – särskilt i landsbygdsområden – och hanterar enligt FN upp till 80 procent av rättsskipningen i vissa utvecklingsländer. Världsorganisationen betonar att informell rättsskipning i sig inte är av ondo. Stater har en skyldighet att garantera medborgarnas rättstrygghet, men denna skyldighet innebär inte att all rättsskipning måste ske i statlig regi och "informella rättvisemekanismer kan, när de följer internationell människorättslagstiftning, spela en positiv roll i tvistelösning".

Omar Waraich spårar den informella rättsskipningens ursprung till människors uråldriga behov av säkerhet.

Den har sina rötter i samhällen där klanen eller stammen var människors enda skydd. Den enda rättvisa som stod att få förmedlades genom klanen. Den är äldre än stater och äldre än islam, säger han.

Kvinnor handelsvaror

Men i samhällen med skriande ojämlikhet, som Pakistan, kan den informella rättskipningen resultera i grova människorättskränkningar.

Roten till problemet är att kvinnor ses som handelsvaror som männen i dessa byråd kan förhandla om. De anses inte ha någon egen rätt till fysisk integritet. Ett annat problem är att dessa råd ofta har en högre social status än statens rättssystem. Människor känner att de är mer effektiva, säger Omar Waraich.

Räcker ej att avskaffa

Att bara upplösa byråd och fängsla de som dömt ut brottsliga straff är enligt Omar Waraich en otillräcklig lösning.

Dessa parallella rättssystem uppstår när människor inte litar på staten. Att bara avskaffa dem räcker inte, du måste ersätta dem med någonting bättre.

Samtidigt menar Amnesty International att våldtäkten utanför Multan måste få konsekvenser redan nu.

Vår omedelbara rekommendation är en oberoende utredning om hur det här kan stoppas och att de ansvariga ställs till svars. Det skulle sända budskapet att byråden inte står över lagen, säger Omar Waraich.