Vi hade kunnat tala om det svenska sommarvädret de senaste två åren, istället går vi tillbaka 150 år då Sverige drabbades av en svältkatastrof på grund av missväxten under åren 1867-1869. En hungersnöd som ledde till att en fjärdedel av den svenska befolkningen emigrerade.

– Visst, människor hade svultit ihjäl idag om vårt land inte utvecklats till vad det är idag, säger författaren Magnus Västerbro, från Luleå.

I augusti kommer hans bok "Svälten – hungeråren som formade Sverige" som beskriver ett land i behov av bistånd från omvärlden och där många fattiga svalt ihjäl, först i Norrland på grund av kyla, sedan i södra Sverige på grund av torkan. År 1869 var alla visthusbodar tömda vilket ledde till en massemigration.

– Värst drabbade var Norr- och Västerbotten 1867, men det var faktiskt fler som svalt ihjäl i södra Sverige, främst i Blekinge och Småland, berättar Magnus Västerbro.

Det är inte första gången han skriver en bok om historiska katastrofer i vårt land. "Pestens år" kom för något år sedan och beskrev det sista utbrottet av pest som drabbade Sverige. Det skedde i Stockholm som slutligen sattes i karantän för att stoppa smittspridningen.

– Katastrofer är intressanta eftersom de berättar mycket om samhället, framför allt människosynen. Det framgår tydligt vilka människor som anses viktiga. Bland annat dröjde Stockholm och myndigheterna länge med hjälpsändningar. Man ansåg att de svältande själva orsakat sin nöd.

Ett tidlöst fenomen, menar författaren.

– Många nutida katastrofer visar också att myndigheter agerar lite för sent. Däremot skulle vi inte tillåta att människor svälta ihjäl i Sverige idag, även om man fortfarande talar om bidragsberoende med samma förakt som dåtidens fattiga. På sin höjd får vi väl dyrare matpriser i vinter på grund av dåliga skördar.

Men för 150 år sedan räknar man med att 27 000 människor dog på grund av svält i vårt land. Föräldrar skickade bort sina barn till bättre bemedlade för att arbeta mot mat och svultna tog plats som pigor och drängar i Tyskland.

– Det har beskrivits som rena slavhandeln. Gravida kvinnor skickades exempelvis tillbaka mot full betalning.

I Norrland vände man sig främst mot Norge – men de skickades hem.

– Precis som Sverigedemokraterna annonserat i Sydeuropeiska tidningar om att Sverige inte tar emot flyktingar, annonserade norska myndigheter i bland annat Norrbottens-Kuriren om att svenskar inte var välkomna. De skulle stoppas vid gränsen.

Magnus Västerbro menar att det finns tydliga paralleller till dåtidens förakt mot fattiga människor i Sverige med dagens retorik i flyktingdebatten.

– För 150 år sedan var det Sverige som behövde utlandshjälp. Skillnaden var att de svenskar som emigrerade till USA i jakt på ett bättre liv välkomnades, vilket inte afrikaner som flyr av samma skäl gör när de korsat Medelhavet och möter Europa.