Någonting har hänt med den svenska opinionen kring Nato-medlemskap den senaste tiden. Svenska Dagbladet lät i mitten av mars Sifo göra en undersökning om svenskarnas inställning till medlemskap i försvarsalliansen. Ja-sägarna består liksom i fjol av drygt 30 procent av befolkningen. Nej-sägarna däremot, har ökat från 40 till 50 procent jämfört med en mätning i maj 2013.
Krisen i Ukraina tycks ha fått människor som tidigare var osäkra att motsätta sig medlemskap – trots att det framstår som mer nödvändigt nu än någonsin.
Den svenska försvarsberedskapen är allt annat än god. Det har såväl överbefälhavaren som ledande försvarsanalytiker låtit signalera tydligt. När Ryssland förra påsken testade Sveriges beredskap genom en anfallsflygövning i det internationella luftrummet nära Gotska sandön uteblev svensk reaktion. I stället skickade Nato upp jaktplan för att markera närvaro i Östersjön. I skarpt läge står det dock klart att Sverige inte kan räkna med att Nato ställer upp.
”Jag tror att alla i Sverige förstår att det är skillnad på att vara och inte vara medlem. Man kan inte vara utanför Nato och samtidigt ta del av allt Nato ger”, sade Natos generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen på Folk och Försvars konferens i Sälen förra året. Om någon hade missat betydelsen av detta uttalande, undanröjdes i veckan allt tvivel av Mark Brzezinski, USA:s ambassadör till Sverige: ”Att vara med i Partnerskap för fred och den möjliga avskräckningseffekt det kan ha garanterar er inget skydd mot Ryssland”.
Med ett opinionsläge där halva befolkningen säger nej till medlemskap i Nato står initiativet till inträde knappast högst på den politiska agendan. Att sådant är fallet förklarade dessvärre också Sveriges Nato-ambassadör Veronika Wand-Danielsson när hon talade på tankesmedjan Frivärlds säkerhetspolitiska konferens i Stockholm den 28 april.
”Sömmersketipset är ju att opinionen borde gå åt det andra hållet. Men vid utrikespolitiska kriser slår människor ofta vakt om den befintliga politiken eftersom den skänker trygghet”, sade Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys vid Lunds universitet, till SvD angående svenskarnas inställning till Nato-medlemskap. Hur den befintliga försvarspolitiken kan ingiva någon trygghet ter sig dock svårbegripligt.
Ett så drastiskt drag som det ofta framställs som, särskilt om både Finland och Sverige var ombord, skulle ett medlemskap i Nato inte vara. Den storm som från Ryssland nu blåser hårt mot säkerheten i Europa började torna upp sig långt innan Ukrainakrisen, även om det har dröjt tills nu innan den känns. Snarast skulle medlemskap i Nato vara att ro Sveriges förlisande försvarsförmåga i hamn.