Året är 2017 och inte 1887: Hos läkaren räknas du som sjuk. Kroppen eller själen klarar inte de arbetsuppgifter som du hade, när olyckan eller sjukdomen inträffade. Din arbetsgivare kan inte heller räkna med att du kan leverera precis samma arbete som tidigare och delar antagligen din läkares uppfattning.

Ändå förväntas du gå tillbaka till det arbete du inte längre kan utföra. I Kurirens artikelserie i veckan följer vi människoöden. Erik från Älvsbyn som inte kan jobba på takåsar, efter att på jobbet ramlat från hög höjd och krossat bägge fötterna och dessutom ådragit sig ryggskador.

Matematiskt följer det noggrant uträknade intervall – 180 dagar har gått och han kan inte bevisa att det läkaren säger om konsekvensen av olycksfallet gäller för arbetslivet. Hela makten och bedömningen om den inkomstprövade ersättning ligger någon annanstans. Kanske hos en enskild handläggare som bara träffas via telefon eller blankett.

Artikelbild

Det är hos Försäkringskassan som besluten tas. Inte bara om man bedöms vara för sjuk för att arbeta, utan också hur lång tid det kommer att ta att återvända till arbete. Dessutom är det hos Försäkringskassan som det i den praktiska verkligheten avgörs hur länge ersättning dröjer, när man väl kunnat förstå om den alls ska betalas ut.

De läkare som fungerar som expertstöd i processen kallas försäkringsmedicinska rådgivare. De används som experter till handläggarna, för att säkerställa beslutens kvalitet. I Försäkringskassans övergripande policy för försäkringsmedicin kan vi läsa att läkarens roll inbegriper att ”underlätta för de försäkrade att förstå och känna sig delaktiga i sjukskrivningsbesluten”

Det är lätt att förstå att inte Erik Jonsson från Älvsbyn känner delaktighet, när han skickas upp på de höga takåsarna igen. Den känslan är antagligen så långt från förståelse och delaktighet man kan komma. När han sedan tar initiativ till utbildning för att gå till någon annan del av arbetsmarknaden kan han inte få ersättning och studiestöd, eftersom att han inte förstått att anmäla det först till Försäkringskassan.

Det är klart att en myndighet måste tillämpa principer och att jakten på de som förmodas fuska gör att sjuksförsäkringens handläggare hamnar i kläm mellan vad de kan känna och vad de förväntas göra. Likadant är det klart att de allra flesta upplever att de hos Försäkringskassan får den service och det stöd som de kan förvänta sig när de drabbas av sjukdom eller olyckor.

Ändå dröjer det sig kvar en konstig och kvav känsla när vi tar del av berättelserna. Vårt moderna system har en gammal och stolt historia. Det byggdes av sjukkassor i det gamla skråväsendet. Om nog många av de friska bidrar med medel till en gemensam kassa, ökar det tryggheten också för den sjuke. När någon drabbas av sjukdom, har kassan en sådan storlek att alla kan klara sig.

Det första obligatoriska systemet för att hantera arbetsskador skapades av kanslern Bismarck i Tyskland genom ett lagförslag 1881. Där skapades en försäkring som ersatte arbetare som skadat sig på jobbet. Försäkringen ersatte ett tidigare system som gjorde det möjligt att få ersättning från arbetsgivaren vid arbetsskador. Problemet med den tidigare lagen var att det krävdes ofta långdragna tvister i domstol, för att tvinga en arbetsgivare att betala en skadad arbetstagare.

Det nya systemet som genomfördes i Tyskland under 1880-talet skapade en annorlunda situation på arbetsmarknaden, samtidigt som den industriella revolutionen förändrade och moderniserade synen på hur vi producerar varor och sedermera tjänster. Tyskland fungerade som förebild för sjuk- och arbetsskadeförsäkringen i hela världen vid den tiden. Sverige var ett av de länder som följde efter och med tysk förebild skapade en modern försäkring.

Historien känns igen när man studerar tankarna med den nuvarande försäkringen. Samtidigt har regeringar av olika färg förändrat tillämpningen så att verkligheten för Erik och en del andra är motsatt: för att försäkringen ska gälla. Tvister och fördröjningar urholkar tryggheten. ”Det måste vi ändra”, skulle Bismarck kanske sagt - fastän hans verklighet formades för nästan 200 år sedan.