Jag är feminist. Djupt övertygad, stundtals heligt förbannad och fullständigt säker på att hela mänskligheten skulle nå nya höjder om det inte fanns en könsmaktordning i samhället. Hemma hos oss har vi delat lika på föräldraledigheten. Vi turas om att vabba och vi delar på städandet.

Vi ska inte tro att vi är framme när det gäller jämställdhet, släpp den villfarelsen. Men vi är mer jämställda i dag än för 50 år sedan. Och jämställdheten har för länge sedan nått en av den forna hemmafruns sista utposter, nämligen matlagningen. Män lagar mat, numera. Det är som det ska. Det vore ännu vettigare om de bara kunde nöja sig med att just laga den. Men för många män (ja, jag generaliserar, slå mig i huvudet om du törs) handlar det inte om att laga till något som ska avnjutas vid familjens middagsbord. Nej, män tar matlagning till helt nya nivåer. Laboratorienivåer.

Mat lagas bäst så instrumentellt som möjligt. Mat lagas bäst i vakuum. Det vet ju varje skicklig hemmakock av manligt kön. Eller som det heter på bästa köksfranska, sous vide. Tillagning med denna metod får köttet att smälta i munnen, säger de som vet. Det låter ju gott. Men karlen kanske glömde berätta att söndagssteken du trodde dig få sätta tänderna till middag inte är klar förrän kanske... nästa söndag.

Först måste han välja det bästa stycket kött. Ett stycke som kommit precis så perfekt långt i sin mognadsprocess att smaken är optimal. Därefter ska det kryddas omsorgsfullt och glöm för tusan plastburkarna med kryddor från Ica. Köttet ska förslutas i vakuumförpackning och det kräver sin maskin. En bra karl reder sig själv och bygger mer än gärna sin egen.

Även om snötäcket fortfarande ligger tjockt närmar sig grillsäsongen med stormsteg. Och då vädrar herrarna morgonluft, för nu ska det lagas mat på manligt vis. Stycka upp köttet med en ombyggd klyvyxa, jobba in fem sorters kryddor i lika många dagar och kör. Och vill det sig illa står kvinnorna i köket och vevar ihop röror och sallader med kurrande magar och skrikande barn och väntar på maten som kanske blir klar någon gång vid midnatt.

Det ska ni inte acceptera. Elda igång grillen (tro mig, en klotgrill duger fint) hugg tag i köttstycket och sätt igång. Eller grilla för guds skull vegetariskt eller fisk eller vad du vill.

Låt matingenjören stanna kvar i köket och veva ihop potatissallad och tzatziki för glatta livet. Se bara till att han inte har börjat syra sin egen yoghurt. Då blir det sås först till midsommar.