2016 uppgick utsläppen av koldioxid för myndigheternas tjänsteresor och transporter, som flyg, bil, buss och tåg samt användandet av maskiner, till 372 234 ton. Året dessförinnan var siffran 374 844 ton.

Koldioxidutsläpp från maskiner som byggmaskiner och färjetransporter – vilket är den överlägset största utsläppsboven av kategorierna – och flygresor har minskat sedan 2013.

Men nu är trenden bruten. 2017 var myndigheternas utsläpp 380 625 ton koldioxid. Alla transportslag ökade från föregående år.

Det är en liten förändring i kurvan egentligen, det är inga dramatiska förändringar och man får se på längre sikt, säger Martin Påhlman, chef på miljömålsenheten på Naturvårdsverket.

Men han tillägger:

Det är inte någon positiv inriktning om det inte fortsätter nedåt. Ska vi nå de långsiktiga målen så krävs ett fortsatt arbete för att minska utsläppen. Vi försöker signalera i rapporten att det behöver fortsätta vidtas åtgärder.

Täcker 90 procent

Den nya rapporten som Naturvårdsverket släppte på fredagen och som har lämnats över till regeringen baseras på uppgifter från 188 myndigheter. Det innebär att nästan 90 procent av alla statligt anställda omfattas.

Den största delen av utsläppen kommer från användandet av maskiner, 60 procent. Därefter kommer flygresor som är över 50 mil långa, vilka står för 23 procent. Bilresor utgör 13 procent och tåg står för mindre än 1 procent, eller ungefär 1 ton koldioxid.

En del av förklaringen till att trenden har brutits kan vara att myndigheterna blivit bättre på att följa upp och redovisa sitt resande, men Martin Påhlman säger att det är en generell kommentar som framförts och att siffror saknas för att belägga påståendet.

TT: Vad är då den största förklaringen?

Det beror på vilka myndigheter som haft ökningar. Vi vet att en del myndigheter, som Trafikverket, har ökningar kopplade till infrastrukturbyggande och bostadsbyggande eller liknande. Eller myndigheter som fått större anslag eller fler anställda.

Minskat utsläppen

Flera myndigheter har dock lyckats minska utsläppen, vissa med så mycket som tio procent på ett år. Det är bland andra Umeå universitet, Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och Arbetsmiljöverket.

Att de har lyckats beror på större möjligheter till digitala möten, att utbildningar läggs regionalt i stället för i Stockholm, internt arbete med att minska tjänsteresor samt striktare reseriktlinjer och högre krav på när flyg får användas, enligt Naturvårdsverket.

Medvetenheten kring de här frågorna har ökat betydligt och man vet vilka åtgärder man behöver vidta, säger Martin Påhlman.

Naturvårdsverket påpekar också att myndigheter med en stor egen fordonspark behöver se över den och byta ut fordon till miljövänligare varianter.

"Behöver göra mer"

Även om kurvan för utsläppen nu pekar svagt uppåt så är det långsiktiga miljöarbetet positivt, säger Martin Påhlman. Även energianvändningen minskar och ligger på cirka tre terrawattimmar, samtidigt som användandet av förnybar energi ökar.

Myndigheter ställer nu också i högre utsträckning miljökrav i upphandlingar, enligt Naturvårdsverket. 2017 gjorde myndigheterna upphandlingar för 70 miljarder kronor, och i upphandlingar som motsvarar 74 procent av det värdet ställdes miljökrav.

Här ser dock Martin Påhlman att betydligt mer kan göras och föreslår att regeringen tar tag i frågan.

Vi pekar på att det här med ansvarsfull upphandling har stor potential till förbättring. Där skulle Kammarkollegiet, som tar fram ramavtal, behöva göra mer arbete för att avtalen som myndigheterna skriver har mer miljökrav, säger han.