Till våren kan vi skänka en tanke åt de hungerdemonstrationer som för 100 år sedan urartade i kravaller på en del orter. Livsmedelsransoneringen till följd av den avspärrning Sverige drabbades av i första världskrigets slutskede gav upphov till oro i samhället. Hur väl klarar vi en avspärrning i dag?

Inte särskilt bra alls, tyvärr. Under andra världskriget gick bilarna att köra på gengas (från vanlig ved) och en stor del av befolkningen bodde på landsbygden och hade kunskap och möjlighet att odla en del av sin egen mat. I dag är livsmedelsförsörjningen betydligt mer sårbar.

Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, forskar om hur lantbruket klarar olika slags försörjningskriser: el, diesel, insatsvaror med mera. Rapporten ”Hur skulle Sveriges lantbruk drabbas vid en avspärrning?” är intressant och skrämmande läsning. Rapporten bygger på intervjuer med tjugo lantbrukare med olika produktionsinriktning.

Olika produktioner har naturligtvis olika behov men en sak är gemensam: energin. Utan diesel skull lantbruket stanna. Försvinner elen som driver vattenpumpar, ventilationsfläktar och mjölkrobotar med mycket mera fungerar produktionen bara så länge reservelgeneratorn har bränsle.

Skulle importen av gödnings- och växtskyddsmedel strypas skulle det slå hårt mot skördenivån även om vi skulle ha drivmedel. Jordbruket är hårt rationaliserat och specialiserat. Det medför att spannmålsgårdar inte har djur vars gödsel kan spridas på åkrarna och att djurgårdar inte har egen, eller i vart fall inte en tillräckligt stor, foderproduktion. I rapporten framkommer också att lagret av foder på stora gårdar inte räcker längre än 2–3 dagar i många fall. Kommer inte lastbilarna när de ska blir djuren utan mat.

Den nuvarande geopolitiska utvecklingen i vårt närområde med ett allt hotfullare Ryssland kräver inte bara en militär kapacitetshöjning utan också en omfattande planering för hur civilsamhället ska kunna uthärda avspärrning under en konflikt.

Trots att regeringen fastslagit att beredskapsarbetet inom det civila försvaret ska återupptas så har det inte tillskjutits några extra pengar.

Eftersom energiförsörjningen är enskilt viktigaste faktorn för produktionen måste satsningar på inhemsk drivmedelsproduktion uppmuntras mer. Biodiesel ligger närmast tillhands. Gengas fungerade under andra världskriget. Nu behöver vi en modern motsvarighet. Se därför till att gynna produktion av biodrivmedel av strategiska skäl. Kan vi minska oljeimporten från Ryssland slår vi två flugor i en smäll.