Vårdvalet är bra men kan göras ännu bättre

Företag i välfärden ska nu motarbetas till varje pris. Med en rödgrön regering och ett fortsatt rödgrönt styre i landstinget blir det inga fler privat drivna vårdcentraler i Norrbotten.

Kvaliteten viktigast. Människor drabbas när valfriheten avskaffas.

Kvaliteten viktigast. Människor drabbas när valfriheten avskaffas.

Foto: Bertil Ericson / TT

Politik2014-11-12 06:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.

En av Alliansregeringens viktigare reformer var införandet av vårdval och fri etableringsrätt i primärvården som trädde i kraft i hela landet 2010. Syftet var att öka tillgängligheten och sätta de vårdbehövande medborgarna, inte landstingens vårdapparat, i fokus.

Patienterna är i dag nöjdare med bemötandet inom primärvården. Väntetiderna har kortats. Antalet vårdcentraler har ökat med 17 procent. Studier från Myndigheten för Vårdanalys, Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO, och Karolinska institutet har visat att vårdvalet ökat tillgängligheten för alla grupper av vårdtagare.

Men det har skett ett regeringsskifte. Den nya regeringen har bestämt att företag i välfärden ska motarbetas. Bland annat ska det obligatoriska vårdvalet i alla landsting avskaffas.

Vad det betyder för Norrbottens del vet vi redan. Med ett fortsatt rödgrönt styre i landstinget blir det inga fler privat drivna vårdcentraler. De rödgröna anser att allt från sjukvård till jordbruk blir bättre om det utförs i Norrbottens läns landstings egen regi.

Landstingsrådet Kent Ögren (S) har till och med kallat all privat utförd vård för ”stöld”.

Och det är klart. Med konkurrerande aktörer måste politikerna se till att den egna verksamheten håller så pass god kvalitet att patienter och personal inte söker sig till attraktivare alternativ. Då är det bekvämare att förbjuda konkurrerande verksamheter.

Kanske tyckte Ögren att han fick stöd för sitt valfrihetsmotstånd när Riksrevisionen i går presenterade en granskning av vårdvalsreformerna. Myndigheten hade ”dömt ut vårdvalet”, hette det i TT:s utskick. På sätt och vis är det en motsägelsefull tolkning.

Riksrevisionen konstaterar visserligen (i motsats till Myndigheten för Vårdanalys, ESO, och Karolinska institutet) att jämlikheten inom vården minskat och att patienter med störst vårdbehov trängts undan till förmån för patienter med mindre vårdbehov, sedan vårdvalsreformen infördes 2010. Och det är givetvis allvarlig kritik. I rapporten dras dock samtidigt slutsatsen att det är andra saker än vårdvalet som orsakat dessa brister.

Myndigheten rekommenderar inte att vårdvalet ska avskaffas – utan att det ska göras mer enhetligt över hela landet. Regeringen bör enligt Riksrevisionen sträva efter att ”ersättningsprinciperna blir så enkla som möjligt och att de styr mot hälso- och sjukvårdslagens etiska principer”.

En klok regering tar intryck av dessa rekommendationer. I stället för att försöka pressa igenom en lagändring borde rätten till egna vårdbeslut räddas över hela landet.

Ledare