Hur många tjugolappar lägger du på årtiondets smartaste förädling på ett år? Jag hör själv till skaran som gärna till och med går runt med en flaska i väskan, just in case, för ”man vet ju aldrig”. Man vet ju aldrig vad då? Som att århundradets (mest efterlängtade) värmebölja plötsligt skulle sänka sig ner över oss? Som att vattnet utan förvarning skulle sluta rinna ur kranarna? Som att törsten skulle bli omedelbart outhärdlig?

Pajalas tidigare kommunalråd Bengt Niska brukar skämtsamt säga att trots att vi är många som bidragit på olika sätt, och kämpat för att få fördelar av växthuseffekten så lyser den globala uppvärmningen för det mesta med sin frånvaro i våra trakter. Vi satt huttrande under en filminspelning av Bastubaletten i mitten av augusti 2016 i Tärendö och höll på att frysa ihjäl då väderskämten tog fart. Men trots att värmen och solen även tagit tjänstledigt i år, hela sommaren och hösten så verkar vi ändå fortsätta att konsumera vatten på flaska i parti och minut. Mönstret verkar bli mer och mer befäst. Vattenlyxen har blivit en vana. Ovana skulle man kanske kunna säga.

I några av världens kallaste trakter med jordens renaste vatten köper och dricker vi vatten på flaska för stora summor pengar per månad. En 50 cl plastflaska mineralvatten kostar lätt 20-25 kronor på macken. Handlar man på sig tre såna småflaskor per vecka blir det 60-75 kronor per vecka, eller 240- 300 kronor per månad. För vanligt vatten. Okej, bubbligt vanligt vatten med konstgjord smak.

I veckan har vi kunnat läsa om att villaägare i Luleå kommer får betala 72 kronor mer i månaden för vatten och avlopp från den 1 januari 2018, detta om man förbrukar 150 kubikmeter vatten per år. För boende i lägenhet skulle kostnaden öka med 42 kronor i månaden. Anledningen till höjda kostnader sägs vara att kommunen måste investera i VA-nätet då staden växer. Östra länken är en av förklaringarna till ökade kostnader.

72 eller 42 kronor per månad räcker inte till särskilt många Loka melon eller Ramlösa citron, däremot till att täcka extrakostnaden för att kunna använda cirka 12 500 liter vatten per månad. En normal månadsförbrukning vatten skulle kosta 500 000 kronor i bubbelvattenpriser. En halv miljon kronor per månad. Kanske inte jämförbara vatten och siffror, men ändå en tankeställare. Självklart kommer vi förhoppningsvis inte ens i framtiden att duscha i mineralvatten, men vattnet är en rikedom som vi ofta slösar med ur kranen och ibland motsägelsefullt också ”unnar oss” på flaska. Jag tänker att om vi bara skulle börja uppskatta våra verkliga värden, och vad som är värt att investera våra extra 20-lappar på så kunde det göra stor skillnad, både på hemmaplan och i världen.

Faktumet att vi har tillgång till otroligt många bra och livsviktiga grundläggande rikedomar på våra breddgrader, det tänker vi inte så ofta på. Rent vatten, hyfsat ren natur och luft finns som tillgångar i våra liv och det borde vi uppskatta desto mer. Eller jag tror vi kommer att uppskatta det mer, den dagen då framtiden har anlänt och knackar på dörren. Då inget längre kan tas för givet, kanske först då kommer vi att vara tacksamma för att stadsbyggnad och viktiga samhällsfunktioner fått kosta pengar. Fått kosta höjda avgifter och skatt.

I november kommer politiker från EU, regering, riksdag, företagsledare inom skogsindustrin, forskare, och innovatörer till Piteå för att prata om ett kretsloppsbaserat och biologiskt hållbart samhälle under konferensen Biobase 2017. Lika många dagar i veckan som jag köper bubbelvatten är jag tacksam för att det finns människor som dedikerar sina liv, bygger sina bolag, planerar arbetsplatser och städer, för framtidens planet. Gick det att framtidsförsäkra sig så skulle jag lätt lägga en mineralvatten-tjuga på det istället emellanåt. Ja, jag skulle nog till och med kunna tänka mig 72 kronor per månad.