Krönika Jag har varit chefredaktör och ansvarig utgivare för Norrbottens-Kuriren i snart nio år. Dessförinnan ställföreträdande ansvarig utgivare i sju år. Jag har under de här 16 åren utsatts för nästan alla typer av påtryckningar och hot. I ett fåtal fall hot mot mitt liv, men oftast hot om negativa konsekvenser för mig eller tidningen "om vi publicerar".

Hoten är oftast det slutgiltiga beviset på desperation. Den som vill stoppa potentiellt negativ publicitet genom hot ser det ofta som sin sista utväg att undkomma kritik – när det inte finns några förklaringar eller ord som kan rädda situationen.

I veckan blev jag utsatt för nya försök att stoppa en publicering, den här gången artikelserien "Luftslottet på gränsen?".

Hoten om rättsliga åtgärder om vi publicerar kom från Mikael Fahlander, som är den företagare som är den som ska bygga det kraftigt försenade och kontroversiella Barents center i Haparanda. Kuriren har haft tre inbokade intervjuer med Fahlander. Intervjuer som han varje gång avbokat i sista stund.

När jag som chefredaktör kontaktade honom per mejl för att informera honom om att den intervju som var inbokad i tisdags var hans sista chans innan publicering, kom det här svaret:

"Jag vill också med detta mail upplysa dig om att jag redan kontaktat advokater som kommer lusläsa vad ni skriver och kommer stämma er för förtal för minsta fel och insinuation som ni publicerar... Jag är beredd att lägga all den tid och de pengar som det skulle kosta mig att driva det så länge det bara går."

När jag svarade: "Hot biter inte på mig, och påverkar inte mina publicistiska beslut" svarade han:

"Det var inget hot, det var ett löfte". Dagen därpå avbokade han intervjun.

I stället för att besvara frågorna, bemöta kritiken och förklara förseningen, valde alltså Fahlander att försöka stoppa publiceringen med hot om rättsliga åtgärder. Beklagligt och anmärkningsvärt beteende från en företagare som även aviserat att han ska sponsra Luleå Hockey och vill bygga bostäder i Luleå.

Ni som funderar på hot som en metod för att stoppa publicitet vill jag ge ett tydligt besked: Det fungerar inte! Jag, och min personal på tidningen, har aldrig vikit oss för hot, och kommer inte att göra det i framtiden heller. Vi viker oss aldrig för hot, och vi låter aldrig hot påverka vår oberoende journalistik.

Läs allt om Kuriren granskning här: Luftslottet på gränsen