Sverige utmärker sig inom EU genom att ha en oerhört splittrad kulturmoms. Exemplevis är det 25 procents moms på en biljett till ett dansband medan momsen är sex procent om du sitter ner och lyssnar på en konsert. Den svenska dansbandsscenen står sig likväl relativt väl. Värre är det för landsbygdsbiograferna. Den röd-gröna regeringens höjning av biomomsen från 6 till 25 procent gjorde situationen betydligt värre för biografer belägna i mindre städer och tätorter jämfört med SF-ägda biografer i större kommuner och storstäder. Om man räknar med ett biljettpris på 100 kronor krävs det nämligen en ökning av antalet besökare med 18 procent för att intäkterna ska ligga kvar på samma nivå.

Biografbranschen är redan hårt pressad av andra visningsfönster som Netflix, hemmabio och streaming-tjänster. Den höjda bio-momsen gör situationen än värre. På seminariet "Är biografens framtid hotad? i Almedalen förklarar Ulf Dernevik (MP), politisk sakkkunnig hos kulturministern, att momshöjningen tillkom som ett resultat av att ordningen med filmavtal mellan staten och filmbranschen hade kommit till vägs ände. Dernevik pekar även på att det som kompensation för momshöjningen tillkommit ett biografstöd som sedermera har höjts från 25 till 40 miljoner kronor. Stödet är emellertid långt från tillräckligt. Dessutom går 25 procent av pengarna till fyra procent av biograferna och heller inte till själva driften.

Alliansregeringen införde ett digitaliseringsstöd som underlättade övergången från analogt till digitalt. Med miljöpartiet vid makten införs en ordning som inte bara kulturellt försvagar kulturen på landsbygden. Det innebär dessutom en betydande politisk centralisering av filmpolitiken. Detta innebär i praktiken en öppning för statliga Filminstitutet att styra pengarna till exemplevis normkritiska projekt.

Dernevik framhåller att staten tar ett helhetsansvar för svensk filmindustri, ett ansvar som i själva verket riskerar att framstå som en våt filt. Staten lägger sin hand över en av våra viktigaste kulturformer.

Som den moderata riksdagsledamoten Harald Hjalmarsson från Västervik påpekar så utgör ju biografen en viktig social knytpunkt. Ungdomarnas fylledrickande minskar och ung som gammal får något att samlas kring. Landsbygdsbiograferna stärker kort sagt det civila samhället. Dansbandskulturen är också starkast på landsbygden. Att sänka både momsen på biobiljetter och för dansbandsmusik vore onekligen både en kulturell välgärning och ett slag för att låta hela Sverige leva.