Public service ska inte lägga sig i politiska debatter eller ta ställning för eller emot ett parti. Ändå väljer SVT att efter fredagens partiledardebatt meddela att bolaget tar avstånd från SD-ledaren Jimmie Åkessons inlägg där han bland annat hävdar att invandrare inte kan få jobb för att de inte är svenskar. Detta menar SVT strider mot demokratiparagrafen i radio- och tv-­lagen, och därför såg man sig tvungen att markera mot Åkesson.

Att ett statligt tv-bolag tar ställning mot en av parterna i en parti­ledardebatt är allvarligt, inte minst då det sker ett par dagar innan valet. Det om något är i strid med demokratiska grundprinciper.

SVT förklarar agerandet med att man tidigare fällts av Granskningsnämnden för en liknande händelse i september 2016, då man först dagen efter tog avstånd från ett uttalande där det i ett klipp från en riksdagsdebatt hävdades att en viss grupp invandrare var potentiella sexualförbrytare och terrorister.

Att SVT vill rätta sig efter Granskningsnämnden må vara rimligt, men public service-bolaget tar sig i det här fallet alltför stora friheter att på impuls tolka demokratiparagrafen.

Det fanns ingenting i sammanhanget, det vill säga partiledardebatten, som antydde att SVT stod bakom Åkessons uttalande. De andra partiledarna var dessutom snabba på att kritisera SD-ledaren, vilket inte var fallet 2016 då uttalandet stod oemotsagt.

Genom att ändå ta avstånd från uttalandet vill SVT vara på den säkra sidan och garanterat undvika att fällas för brott mot demokratiparagrafen i Granskningsnämnden. Ironiskt nog innebär den riskanalysen ett grovt övertramp mot just demokratin.

Det hade alla gånger varit bättre att riskera att fällas i Granskningsnämnden än att ta ställning i en valrörelse. Skadan av det senare är betydligt större.

Särskilt beklämmande med SVT:s avståndstagande är dessutom att det faller in i en tydlig trend från public service att luta åt vänster. Här måste det till någon form av självinsikt från public service för att kanalerna ska kunna uppfylla sitt syfte som oberoende medier och behålla allmänhetens förtroende.

Den planerade finansieringen av public service via en skatt knyter dessutom SVT och SR ännu närmare staten och placerar kanalerna inom räckhåll för politisk påverkan – även om den politiska avsikten just nu är att så inte ska ske. Men om public service fortsätter att luta åt vänster ges eventuella framtida sverigedemokratiska makthavare en ursäkt att faktiskt försöka gå in och peta i kanalernas innehåll.

Av den anledningen är det än viktigare att SVT och SR sätter opartiskheten före osäkra och impulsiva bedömningar av demokratiparagrafen.