Yrkesförare är vägens riddare. De som får landet att rulla. De som levererar dina varor eller personer i ur och skur, oavsett tid på dygnet. Utan yrkesförare skulle Sverige stanna. Tyvärr är det en hårt ansatt yrkesgrupp med stress och press och höga krav.

När jag växte upp imponerades jag av min far. Han var yrkesförare som körde buss, lastbil och taxi. Han och många andra yrkesförare hanterade stora fordon med glans. Många privatbilister har svårt att hantera sina personbilar, tänk då att köra ett fordon på 24 meter.

Aldrig trodde jag att jag själv en dag skulle ratta en lastbil längs E 4:an eller kunna backa till lastbil och släp till en lastkaj. Men det gjorde jag under en tid innan jag gick till annat arbete.

Men för många yrkesförare är detta vardag. De sliter hårt för att du och jag ska kunna handla de varor vi vill ha eller för att vi ska kunna åka till en speciell plats på utsatt tid. Ofta under stor tidspress och krav som inte är förenliga med trafiksäkerhet eller en god arbetsmiljö.

Det har tyvärr resulterat i att ett stort antal yrkesförare förolyckats i sitt arbete av olika anledningar. Ser man till antalet dödade i arbetet är det mellan 7-15 stycken yrkesförare som förolyckats i sitt arbete per år de senaste fem åren.

Den 9 september är Yrkesförarnas dag och det är för att hylla en yrkeskår som fungerar som en livsnerv för landet. En yrkeskår som allt för sällan får den uppskattning de förtjänar för det fantastiska arbete de faktiskt utför.

Därför firar Transportarbetareförbundet Yrkesförarnas dag och tackar alla för det arbete de gör och hoppas att alla kommer hem oskadda till nära och kära som väntar.

Robert Savela,

ordförande Transportarbetareförbundet avd. 26 Norrbotten