Postutdelningen försämras i inlandets glesbygder. Lantbrevbäringen dras ner och postombuden minskar. Fler försämringar av brevutdelningen har aviserats av Postnord. Den här den negativa utvecklingen måste vändas genom nytänkande och konkreta åtgärder.

Den svenska postmarknaden står inför stora förändringar. En ökad digitalisering ger nya förutsättningar för postservicen och kräver anpassningar. Postoperatörerna drabbas av snabbt sjunkande brevvolymer och måste förstås kompensera detta genom effektiviseringar och kostnadsminskningar i verksamheten. Vi vill framhålla att det mycket väl kan ske så att inte de boende i glesbygden drabbas.

Fysisk närvaro behövs. Digitala lösningar kan inte överallt ersätta den fysiska postutdelningen. Många glesbygder saknar i dag uppkoppling. Regeringen satsar särskilda medel på bredbandsutbyggnad i glesbygden, men det dröjer många år innan hela Sverige är uppkopplat. Till dess måste den fysiska postutdelningen fungera. Helt kan givetvis inte heller digitala lösningar ersätta de fysiska kontakterna. Postens närvaro i glesbygden kommer att behövas också långsiktigt om än i delvis andra former än i dag och de närmaste åren. Ökad paketutdelning som en effekt av e-handelns snabba utveckling, särskilt i glesbygden, kräver också ett decentraliserat distributionsnät.

Klokt av PTS. I rapporten Svensk postmarknad 2017 konstaterar PTS att "För att Sverige ska kunna upprätthålla en självfinansierande samhällsomfattande posttjänst som motsvarar de skiftande behoven över hela landet bör servicenivån göras mer flexibel och anpassas till exempel efter bredbandsutbyggnad och andra lokala förutsättningar. Enligt PTS bör man i första hand överväga möjligheten att begränsa utdelningsfrekvensen i tätorter, där det finns tillgång till snabb bredbandsuppkoppling och många andra alternativa servicelösningar. Besparingar i dessa områden kan möjliggöra en bibehållen servicenivå i glesbygden." Klokt formulerat av PTS.

Spara i stan. Det är hög tid att vända på kuttingen! Spara i stan och satsa i de glest befolkade bygderna som saknar alternativ. Måttliga begränsningar i de stora tätorterna ger gott om utrymme för utveckling i glesbygden.

Förutom att begränsa utdelningen i tätorter bör införandet av postboxar i flerbostadshus påskyndas. Det ger vissa olägenheter för de boende som berörs men kan inte jämföras med de som glesbygdsbor har med flera kilometer till postlådan.

Samverka. Vi vill också peka på de möjligheter som ett bättre samarbete ger med andra som har transporter i glesbygden. Det har diskuterats mycket länge, men lite sker i realiteten. I Finland pågår däremot praktisk verksamhet. Den bör kunna ge värdefulla erfarenheter för både PTS och postoperatörerna.

Det finns många problem med samverkan, som befogenheter och kompetens hos postoperatörens personal. De ska inte förringas, men de är absolut inte omöjliga att lösa. Postnord har uttryckt ett visst ökat intresse för att i samarbete med andra vidga sin verksamhet med nya funktioner. Det bådar gott, men vi väntar på verkstad!

Mobila servicepunkter. Regeringen satsar på att bygga ut servicekontor på landsbygden för att markera statens närvaro i hela landet och för att förbättra tillgängligheten och servicen. Där samarbetar myndigheter för att effektivisera verksamheten. Ett mer decentraliserat nät av servicepunkter byggs ut runt om på landsbygden som komplement. Det här är mycket bra men löser inte de behov som finns där det är som glesast. Regeringen bör ta ett steg till. Vi anser att servicenäten ska kompletteras med ”mobila servicepunkter” där flera servicefunktioner finns. Ge Postnord tydliga direktiv att inom lantbrevbäringen utveckla sådan service i samarbete med andra aktörer.

Samarbetspartners finns. Posten är unik genom att med sin lantbrevbäring fysiskt täcka i stort sett hela Sverige. Det är en position som Postnord bör bevaka och helst utveckla. Det måste ske i samarbete med andra aktörer och sådana saknas inte.

Vi inlandskommuner tar gärna del i ett samarbete för att utveckla postservicen i inlandet.

Inlandskommunerna ekonomisk förening

Karin Malmfjord,

ordförande

Per-Anders Westhed,

vice ordförande