Sju av tio företag har svårt att hitta medarbetare med rätt kompetens. Samtidigt ökar antalet utrikes födda akademiker med enkla jobb. I Norrbottens län arbetar runt 800 utrikes födda akademiker i yrken under sin utbildningsnivå.

Enligt nya siffror som Jusek har beställt från SCB var 55 000 utrikes födda akademiker överkvalificerade för sina jobb 2016 och knappt 10 000 hade så kallade enkla jobb som inte kräver gymnasiekompetens. Totalt har antalet invandrade akademiker med enkla jobb ökat med nästan 17 procent på två år.

I Norrbottens län fanns 2016 runt 800 utrikes födda akademiker som arbetade i yrken under sin utbildningsnivå. Av dessa arbetade 640 i yrken som kräver gymnasiekompetens medan 133 arbetade i så kallade enkla jobb. Samtidigt visar färska siffror från Svenskt Näringsliv att 72 procent av företagen har svårt att hitta medarbetare med rätt kompetens.

Att ändå ha ett jobb är väl ändå bättre än att vara arbetslös kan man invända. Visst är det så. Men det allra bästa är förstås att ha rätt jobb. Om invandrade akademiker i högre utsträckning får jobb som motsvarar deras kompetens skapas en effektiv jobbkedja som frigör de enklare jobben till de som behöver dem bäst – personer utan gymnasieutbildning.

Felmatchningen på arbetsmarknaden innebär ett slöseri för individ, arbetsgivare och samhällsekonomin. Enligt beräkningar som Jusek låtit göra skulle statskassan stärkas med drygt 10 miljarder per år om de enkla jobb som i dag utförs av invandrade akademiker utfördes av personer med förgymnasial utbildning. Det samtidigt som de utrikes födda akademikerna hade kvalificerade jobb i samma utsträckning som inrikes födda akademiker.

För att närma sig den kvalificerade arbetsmarknaden vid sidan av ett enklare jobb behövs bättre tillgång till vägledning och utbildning. Eftersom sex av tio jobb förmedlas via kontakter, vilket invandrade akademiker ofta saknar, behövs även ett utökat professionellt kontaktnät. Därför efterlyser Jusek:

Tillgång till Arbetsförmedlingens insatser även för felmatchade anställda. När akademiker har jobb som inte motsvarar deras utbildning bör de kunna få möjlighet till karriärvägledning och snabbspår på deltid.

Tillgång till utbildning på distans och deltid. När yrkessvenska och kompletterande utbildning vid högskola finns tillgänglig på distans och deltid ökar möjligheten att närma sig den kvalificerade arbetsmarknaden vid sidan av ett jobb i hela landet.

Tillgång till professionella nätverk. När fler aktörer i civilsamhället bidrar till arenor för professionellt nätverkande, liknande det mentorskapsprogram för invandrade akademiker som Jusek driver, ökar chanserna till rekrytering.

Hur etableringen av nyanlända och tidigare anlända i Norrbottens län och resten av Sverige hanteras nu kommer att påverka svensk arbetsmarknad och samhällsekonomi under lång tid framöver. Det enklaste och snabbaste sättet att lösa kompetensbristen är att ta tillvara på den kompetens som redan finns i landet.