De flesta elever, föräldrar och lärare är ännu helt ovetande om att svenska grund- och gymnasieskolor i höst står inför en stor förändring i skolarbetet som kommer att glädja många elever och föräldrar (och kanske göra någon missnöjd). Som ett led i arbetet med digitaliseringen av skolan kommer obligatoriska digitala prov att ersätta de manuella prov som idag skrivs för hand. Det kommer att ge en större rättvisa och jämlikhet i betygssättningen.

Skolverket har beslutat att det från och med i höst blir obligatoriskt att använda dator eller annan digital enhet när eleverna skriver uppsatser, det vill säga de delprov som prövar skriftlig framställning. De prov som skolan gör på dator ska vara avidentifierade; Den bedömande läraren ska alltså inte veta vems prov han eller hon bedömer.

Digitala prov är en stor förändring och förbättring av skolarbetet som ännu har gått de flesta obemärkt förbi. Det är lättare och snabbare att på dator skriva och redigera en text, med möjlighet till digitala individuella hjälpmedel som översättning från ett språk till ett annat, vilket ger nyanlända mer rättvisa förutsättningar, och talsyntes (att få en text uppläst) vilket ger de tiotusentals svenska elever med dyslexi samma förutsättningar att klara prov som andra elever. Lärare slipper besväret att tyda olika handstilar och rättningen går lättare och snabbare.

Det finns även en icke oansenlig miljövinst: betygsunderlag så som skriftliga uppsatstexter måste enlig lag sparas i upp till fem år efter avslutad utbildning. De flesta större skolor har ett eller flera arkivrum fyllda till brädden med gamla prov och uppsatser. Med digitala prov, som lagras digitalt, sparar skolorna och samhället massor av papper och värdefull yta frigörs på skolorna.

Men den största fördelen med digitala prov är att vi får en helt neutral och objektiv rättning av prov, och därmed också en mer rättvis och jämlik betygssättning.

Prov har stor påverkan på betygen. Många är de föräldrar och elever som någon gång känt sig förfördelade , att någon lärare medvetet eller omedvetet gett eleven ett sämre betyg än denne hade förtjänat vid en helt neutral betygsättning därför att läraren påverkats av egna förväntningar om vad just denna elev klarar.

Det finns en mängd mer eller mindre vetenskapliga experiment och tester som visar att betygsättningen är långt ifrån objektiv utan kan variera med faktorer som förväntningar, personlighet, kön, handstil, tidpunkt då proven rättas, lärarnas "dagsform" och så vidare. När tre 15-åriga elever vid en skola i Stockholmstrakten 2016 lämnade in exakt samma skrivuppgift men fick tre olika betyg på den (B, C och D) blev uppmärksamheten stor.

Vi vill påstå att svenska lärare generellt är mycket professionella och att ingen, eller ytterst få, lärare medvetet sätter "fel" betyg. Däremot är det oundvikligt att de påverkas av yttre faktorer och undermedvetna förväntningar på eleverna. Det ligger i människans natur. Det är bra för alla, även för lärarna, att en riskfaktor för subjektiv betygssättning nu elimineras.

Digitala prov skapar rättvisa och jämlikhet, och är bra för inlärandet och miljön. Digitaliseringen av den svenska skolan är en positiv utveckling som alla lärare, elever och föräldrar i Norrbotten bör välkomna.

Anders Torkelsson,

vd Exam.net

Erik Corell,

matematiklärare, utvecklare av digitala prov, Kunskapsmatrisen