Folkhälsomyndigheten betraktar psykisk ohälsa som vårt största folkhälsoproblem. Ändå pratar vi så lite om detta. Den snabbt växande psykiska ohälsan, är elefanten i samhällsrummet. Vi ser på ohälsotalen och säger att vi måste få ner dem, det kostar för mycket. Men vi pratar inte om varför det ser ut så här. Vilka är grundorsakerna?

Rapport efter rapport visar att den psykiska ohälsan ökar år efter år i Sverige, framför allt bland unga, kvinnor och gamla människor. Försäkringskassan uppger att sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa ökat med 159 procent mellan 2011 och 2016, det är en enorm ökning.

Mer än en miljon svenskar äter antidepressiv medicin. Socialstyrelsens lägesrapport 2017 visar att den psykiska ohälsan ökat med 71 procent sedan 2011.

Många människor, cirka 40 procent av Sveriges befolkning, lider av någon form av psykisk ohälsa. De som inte är direkt drabbade genom egen psykisk ohälsa är indirekt drabbade eftersom man har kanske en anhörig som lider av psykisk smärta.

Den själsliga smärtan och det psykiska lidandet är svårare att se för det blotta ögat, än den fysiska sjukdomen. Det är sannolikt en orsak till att psykisk smärta för vissa anses som mindre problematiskt än fysisk. Vi har 1 500 självmord årligen i Sverige, det är den vanligaste dödsorsaken i åldersgruppen 15-44 år. Trots att den psykiska ohälsan, framförallt depression och affektiva sjukdomar som manodepressivitet, skördar så många liv per år är knappast den psykiatriska vården högprioriterad.

Ångest och depression är svåra att mäta, bevisa och påvisa. Inga enkla blodprover eller mätningar kan bevisa att en människa verkligen lider av psykisk smärta.

Många människor betraktar fortfarande ångestattacker och depressioner som ett tecken på svaghet och självömkan. Ofta bemöts människor som lider av utmattningsdepressioner och andra psykiatriska tillstånd med rädsla och förakt.

Man vågar inte tala om på sin arbetsplats vad man lider av, utan det är många förtäckta sjukskrivningar som magproblem och ryggvärk som egentligen handlar om psykisk smärta. Människor mår allt sämre och i all statistik ökar den självskattade psykiska ohälsan.

Tyvärr så förminskar vi dessa sjukdomar och medicinerar ihjäl människor utan att angripa grundproblemet. Varför mår vi dåligt? Hur ska vi skapa ett samhälle där vi ser människor som hela människor med både, kroppliga, själsliga och andliga behov. Hur vi bygga ett människovänligt samhälle? Där alla har rätt till ett gott liv.

Psykisk smärta måste i vården jämställas med fysisk smärta. Och vården måste få möjlighet och resurser att ge adekvat vård till dessa personer. Antalet psykiatriska vårdplatser har minskat sedan 1996 från 7 300 till 4 500. En stor minskning av vårdplatser samtidigt som larmrapporterna om ökad psykisk ohälsa ökar.

Stora brister finns i samordningen mellan slutna och öppna psykiatriska vården. Uppföljning måste ske direkt.

Bris årsrapport beskriver en ständig ökning av den psykiska ohälsan hos barn och ungdomar. Den grupp där självmorden ökar snabbast, liksom en ökad förskrivningen av psykofarmaka till mycket unga människor.

Bristen på pengar, forskning och resurser är akut.

Men det enskilt största problemet handlar om attityder, om värderingar om bristande respekt för människan som lider av psykisk smärta. Också psykiskt sjuka människor är människor med rätt till god vård.

Vi har alla skrapat grogrunden för ett samhälle där många hamnar i psykisk sjukdom och livslång ohälsa. En del av ökningen bygger sannolikt på sociala problem. Nedmontering av sjukförsäkringen och omänskliga krav på återgång till arbete, ekonomiska problem och segregation. Ökade klyftor i hälsa, ekonomiskt och socialt.

Vi har alla ett ansvar du, jag eliten, politiken, etablissemanget, facket, arbetsgivarna och hela samhällsbygget. Vi har blivit ett mer slutet samhälle där klyftorna mellan människor i hälsa, ekonomi, utbildning och livsutrymme har krympt. Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden har ökat och omfattar numera bredare grupper. Hälsoklyftorna och utbildningsklyftorna har ökat dramatiskt. De ekonomiska klyftorna har ökat och fortsätter att öka. De mest utsatta har blivit ännu mera utsatta. Samhället har blivit mer segregerat med stora socialt utsatta grupper i förorterna. Glesbygden har halkat efter i utveckling, social service och möjlighet till ett bra liv för människor.

Vi måste se individen och lyfta individen till nya höjder. Se individens möjligheter till utveckling.

Att sänka löner som högern vill är att skapa ett A- och ett B-lag, att öka utslagningen och utsattheten.

Att göra oanmälda hembesök hos personer som uppbär försörjningsstöd. som Moderaterna nyligen gått fram med. Det är att inte se elefanten i rummet!

Att blunda för grunden till människors utsatthet och lägga skulden på den redan utsatte, att inte se grunden till problematiken och försöka bota och kontrollera symtomen.

Samhället binder oss alla samman i en enda väv. Genom att stänga dörrar och sluta oss i klasser och grupper, eller öppna dörrarna och se oss som en enda enhet där alla behövs och har ett lika värde och rätt till ett gott liv. Skapa en framtid för alla.

Vi måste överbrygga alla klyftor för framtiden.

Vi måste som politiker våga ha visioner om vilket samhälle som vi vill skapa.

Vi måste se hela människans behov och lyfta samhällsfrågorna till en högre medvetandenivå. Försöka förstå vad det verkligen innebär att vara människa och se att vi alla hör ihop. Ingen tjänar på att några blir mer mer utsatta.

Vänsterpartiet vill att hälso- och sjukvården samt kommuner och landsting ska få ökade resurser och psykiatrin ska prioriteras mycket mer än idag. Vi vill satsa påfler vårdformer för psykisk ohälsa och ökat stöd till eget boende och ökade möjligheter till psykoterapi. Satsningen på 280 miljoner till unga med psykisk ohälsa är en bra början.

Men så mycket mer måste göras! Vi måste fortsätta och intensifiera arbetet med att skapa en jämlik hälsa. Fortsätta det förebyggande hälsobefrämjande arbetet i kommuner och i regionen. Underlätta och öka samverkan mellan kommuner och landsting och andra aktörer. Prioritera jämställdhetsarbetet i våra kommuner och regionen.

Vi måste överbrygga alla klyftor för framtiden! Se hela människans behov och lyfta samhällsfrågorna och politiken till en högre medvetandenivå.

Katarina Burman (V), Kalix

kommunstyrelsen 3:e vice ordförande, ansvar för folkhälsa