Logga in

Skidbloggen

De norrbottniska landslagstjärnorna är många i längdåkning, skidskytte, alpint och skidorientering och deras framfart speglar vi här på Skidbloggen. Jag som följer skidessen extra noga heter Håkan Svensson, och har med penna i hand stått längs skidspåren i fem decennier. Jag kommer att följa OS och VM, världscuptävlingar och allt där emellan på längdsidan, men även rapportera och reflektera över länsåkare i andra sporter med skidor på fötterna. Tipsa gärna eller kom med synpunkter. Då mejlar ni till hakan.svensson@kuriren.com.

En förnedrande käftsmäll

Piteå Jag känner mig både ledsen och frustrerad. Även den här OS-omröstningen gick som de tidigare för svensk del. Sverige och Stockholm-Åre förlorade kampen mot Milano-Cortina med rösterna 34-47.

Det blir italienarna som får arrangera OS och Paralympics 2026, och därmed kommer ett att världens främsta vintersportländer, Sverige, fortsatt få leva med att aldrig ha givits förtroendet att arrangera det finaste idrottsmästerskapet av alla, vinter-OS...

Självklart var det en förnedrande käftsmäll. Tydligen gillar inte den olympiska rörelsen Sverige, och mycket talar för att Sverige nu kommer att sluta söka olympiska spel. Och varför söka när man aldrig får mästerskapen..? Min känsla är att en mängd IOK-ledamöter har noll koll på vad Sverige står för idrottsligt och som nation, och det är bedrövligt.

Sverige nobbas alltså för sjunde gången. Det känns bittert, kort och gott. Men knappast förvånande,  Italien, som behärskar spelet i kulisserna, var favoriter och ledamöterna i Internationella olympiska kommittén, IOK, är ännu inte mogna att anta det nya konceptet som man propagerat för, Det vill säga Agenda 2020 som är samlingsnamnet för  IOK:s visioner om framtida spel.

Ett koncept som Sverige byggt sin ansökan på. ”Vi levererade det vi trodde IOK ville ha, men uppenbarligen var det inte så”, suckade svenska frontfigurer för ansökan i Lausanne.

Den svenska delegationen gjorde säkert en bra presentation nere i schweiziska Lausanne i dag, även om inte minst vår hockeyikon Peter Forsberg som lockats ner för att stötta presentationen med rätta blev upprörd när han såg att fyra IOK-ledamöter sov under hela presentationen…

Jag tycker också det var rätt av Sveriges tungviktare i IOK, Gunilla Lindberg att i sitt anförande inför valet provocera sina kollegor i IOK , och kaxigt mena att ”Nu gäller det. Vill ni ha något nytt så rösta på Sverige”

Men IOK-ledamöterna var inte mogna för att leva upp till sina framtidsvisioner, eller så är IOK:s framtidsvisioner bara tomma ord. Ledamöterna lever kvar i det gamla, och jag tror inte de röstar för idrotten utan mest för att få vistas i de miljöer som känns mest spännande, vackra och attraktiva. IOK som organisation har inte förmått kommunicera ut innehållet i en ny agenda för framtiden till sina medlemmar.

Det faktum att Sverige aldrig arrangerat vinter-OS , bara sommar-OS 1912, var inget vinnande argument den här gången heller.

Det är vanskligt att kategoriskt förklara varför Milano Cortina vann trots att italienarna arrangerat vinter-OS i modern tid både i Cortina (1956) och Turin (2006) plus sommar-OS i Rom (1960).

Men en tung förklaring är säkert att den italienska regeringen tvärtemot den svenska garanterat ekonomin för OS-arrangemanget. Det kan och vill inte Sverige erbjuda.

Sedan har säkert också de välkända och vackra norditalienska sportorterna betytt väldigt mycket. Dit hör Cortina ( alpint damer) , Bormio (alpint herrar) , Anterselva ( skidskytte) , Val di Fiemme/Predazzo ( längdåkning, backe och nordisk kombination). Orterna är inte heller lika utspridda som i det svenska konceptet.

Stödet på hemmaplan för ett OS har säkert också betytt mycket. Italien som land har en usel ekonomi, men området norr om Milano är den ekonomiskt bästa delen av Italien. Där vill folket också satsa sig ur alla kriser och ser OS som en möjlighet att få nya intäkter. I Sverige har stödet för OS länge varit svagt, men blivit bättre senaste året och nu verkar det som om mer än hälften tycker att Sverige ska arrangera OS.

IOK-ordföranden Thomas Bach för sin del förklarar den svenska förlusten med att Italien hade ett mycket starkare stöd hos folk på hemmaplan. Över 80 procent av italienarna stödde OS-satsningen, mot i bästa fall 50 procent i Sverige.

Det tråkiga med att Sverige missar OS 2026 är att det slår hårt mot idrotten och de unga talanger som vill framåt. De hade behövt OS som ett mål att blicka fram emot, och givetvis hade också många nya arenor varit guld värt för svensk idrott. Nu rinner mycket ut i sanden, och det gick inte ta miste på vår olympiska guldtös från Piteå Hanna Öbergs besvikelse över att Sverige inte får OS.

_ Att få tävla i ett svenskt OS hade varit det allra största i min karriär.., konstaterade Hanna.

Våra längdstjärnor Charlotte Kalla och Stina Nilsson har också kommenterat bakslaget i OS-omröstningen så här:

– Trist besked. Jag hoppades av hela mitt hjärta men ibland blir det inte som man önskar och vill. Vi får istället gratta Italien, Milano-Cortina till vinter OS 2026. Bara att bryta ihop och komma igen, som Per Elofsson sa efter ett lopp i Salt Lake City 2002, säger Tärendös stolthet Charlotte Kalla.

– OS är ett väldigt fint arrangemang oavsett var det hamnar, men givetvis hade jag och många andra verkligen hoppats på att vi skulle få det till Sverige. Men jag tror att Milano också blir en bra värd, säger Stina Nilsson.

Jag personligen är också övertygad om att ett svenskt vinter-OS varit bra för svenskt näringsliv och en samlande satsning i landet som behövs i en föränderlig värld.

Tomhet och stor besvikelse alltså, och det är vi nog många svenskar som känner en dag som denna.

Jag tror också att det kommer att dröja mycket länge innan Sverige på nytt söker ett OS. Historien visar på motsatsen, men före 2038 lär det inte bli aktuellt igen, och för att söka igen krävs en helt ny röstningsmodell i IOK som det talas om.

Många anser att årets omröstning var den största och absolut sista chansen att få ett svenskt vinter-OS.

Så kan det också vara. Det tar tid att slicka såren efter det senaste bakslaget i Lausanne.

Håkan Svensson

Bilder från Kronanloppet

Lluleå I helgen har jag gjort skidreportage för länstidningarna från Kronanloppet som kördes för tjugonde gången med Luleå Gjutarens IF som arrangörer. Text och bild har varit inne på webbar och i dagens tidning. Här kommer lite mer bilder från jubileumsloppet på Ormberget.

Foto: Håkan Svensson

Niklas fart

Niklas Niska. Foto Håkan Svensson

Rekordsnabb. Niklas Niska, Pajala satte nytt banrekord för Kronanloppet när loppet 20-årsjubilerade.

damlopp

Prispallen i damernas 40 km. Segraren Sofia Lindberg, Robertsfors flankeras av tvåan Helena Lundqvist, Kalix och Ellen Scheidegger, Motala AIF.

theo

Jättetalang. Theo Mattei, Sävast Ski Team segrade på 24 km och spås en ljus framtid i längdspåren. Går nu på skidgymnasiet i Gällivare och har Marcus Hellner som idol.

Vilma

Stakade vilt. Vilma Funck, Gellivare Skidallians stakade imponerande hela vägen i 24 km-loppet på Ormberget och vann överlägset.

prispall herr

Prispallen på 40 km. Segraren Niklas Niska, Pajala flankeras av Jesper Pettersson, Pite XC och Martin Bergvall, Strömnäs GIF.

Tuff kamp

Tuff kamp från start. Här leder Gustav Nordström, Borås.

Niklas Niska

Segraren Niklas Niska har skidor i generna. Hans morbror är den förre finska landslagsåkaren Jari Isometsä,

svenåke och lena

Skidess vid spåret. Paret Sven-Åke och Lena Lundbäck följde intresserat Kronanloppet längs banan.

starten har gått

Starten har gått för 20-årsjubilerande Kronanloppet.

prisutdelning

Tävlingsledaren Anders Johansson, Luleå Gjutaren överlämnar pris till Theo Mattei, Sävast.

startbild2

Fler bilder från starten av Kronanloppet.

dryckeskontroll

Fyra mil skidåkning. Då behövs vätskepåfyllning..

skidor på rad

Skidor på rad. Det gäller att ta sin plats före start.

 

 

Bara att njuta av framgångarna

Piteå Säga vad man vill.

Men visst har Norrbotten mycket att komma med i världsidrotten när det handlar om tävlingar med skidor på fötterna...

I dag klev sprintesset Johan Häggström, Piteå Elit, på nytt upp på prispallen i par med Marcus Grate i lagsprinten i tyska Dresden som tvåa efter segrande Frankrike.

En härlig uppföljning av gårdagens förnmliga tredjeplats individuellt i Dresden.

Johan Häggström från Lilla Lappträsk är nu kort och gott en världsåkare med förutsättningar att bli glödhet i kommande mästerskap, VM i Oberstdorf nästa år och OS i Beijing 2022.

Han är en kämpe som mödosamt fått kriga för sina framgångar, men när det väl lossnade i slutet på förra säsongen så har utvecklingen gått rasande snabbt, och det är bara att glädjas över hans nuvarande succé.

En träningsprodukt kallade Mathias Fredriksson honom för i teverutan, och varför inte… Vissa elitaktiva får kriga i det tysta under lång tid innan det plötsligt lossnar. Johan Häggström personifierar den tesen till fulländning och jag blir så glad över det.

I dag visade också våra skidskyttar klass i världscupen i stormen och ”styggvädret” i tyska Oberhof ( som ligger i forna DDR). Samboparet Hanna Öberg och Jesper Nelin, tävlande för Piteå Skidskytte,  skötte sig utmärkt trots krävande skytte i stormen och blev sexa respektive sjua.

Jespers placering är hans bästa individuella i karriären och säsongens första svenska på topp 10. Han var också på allvar med och nosade på en pallplats inför det sista skyttet och var bara 45 sekunder efter segrande Martin Fourcade som tog sin 76:e världscupseger. Men två bommar i sista stå gjorde att han missade pallchansen. Jesper gjorde trots det ett imponerande spurtvarv , och vi vet sedan tidigare att han är en stark skidåkare. Nu hör det till bilden att Jesper också varit sjuk längst av alla i skidskyttelandslaget och missat en mängd träningsdagar.

I likhet med sambo Hanna Öberg skjuter Jesper också snabbt. Jag tror att han med en stegrande form och det självförtroende som nu ökat har han en god chans att göra något riktigt bra i kommande VM i Antholtz, där givetvis Hanna Öberg också blir glödhet. I det sammanhanget får inte heller lillasyster Elvira Öberg räknas bort om hon får till skyttet. I dagens masstart hade hon åtta bom, men kan förstås bättre vilket hon får visa i tyska skidskyttemekkat Ruhpolding där världscupen går vidare nästa helg.  

Hanna Öberg spurtade bra i dagens masstart, och min klara känsla är att även hon har en stigande formkurva och kan slå till i världscupen redan till helgen i Ruhpolding.

Till detta vill jag också infoga det fina som Johannes Hortlund, Älvsbyn gjorde i den nystartade superssprint-serien i går. Då aktade han inte för rov att besegra det norska sprintfenomenet Ludvig Sognen Jensen som inte förlorat en en 100 metersprint på skidor sedan 2013. I går tvingades han dock vika ner sig för Johannes från Älvsbyn som jag sedan många år tillbaka vetat är grymt snabb på skidor och nu vann supersprinten. Johannes har också provat på skidskytte men utan att lyckas. Nu är han tillbaka på sprintbanan i en skidgren som många tror har en ljus framtid. Och visst, kort och snabbt ligger i tiden i många idrotter.

Håkan Svensson

Bugar för länsessen

Rosvik Bara att lyfta på luvan och buga djupt för Lilla Lappträsk stolthet Johan Häggström, tävlande för Piteå Elit, som i helgen fick kliva upp på prispallen för första gången i sin karriär.

En härlig insats av Johan i sprinten i Dresden där han som ende svensk nådde final och alltså tog den tredje pallplatsen efter segrande fransmannen Lucas Chavanat och tvåan Sindre Björnstad Skar, Norge.

Det var riktigt stort av 27-årige Johan eftersom det är Sveriges första pallplats på herrsidan sedan november 2018 i Ruka då Calle Halfvarsson kom trea på 15 klassiskt. Ja, verkligen på tiden.

Nu visar Johan Häggström att det finns hopp för framtiden även på herrsidan, vid sidan av den stora kapaciteten på damsidan. Johan Häggström har kämpat hårt för att nå sin position och har utvecklats enormt sedan genombrottet kom i slutet av säsongen borta i USA/Kanada.

Det känns så bra och mycket talar för att Johan också kommer att ta flera pallplatser framöver, speciellt i sprinttävlingar där han åker både kraftfullt och taktiskt perfekt.

Mycket glädjande i helgen sett med norrbottniska ögon är också syskonen Elvira och Hanna Öbergs insatser i det svenska stafettlag i skidskytte som idag också  fick kliva upp på världscuppallen som tvåa efter segrande Norge.

Sverige hade guldläge när Hanna missade några skott i sista stående, men ändå höll ihop det hela bra fram till andraplatsen. Unga Elvira Öberg gjorde en lovande insats på den första sträckan. Kanske blir det dagens uppställning som blir den svenska vid kommande VM ..?

Laget mönstrades så här: Elvira Öberg- Linn Persson- Mona Brorsson och Hanna Öberg. Framtiden får utvisa. Normalt har annars varit att Linn Persson kört första sträckan. 

Själv har jag idag jobbat på Kronanloppet på Ormberget som kördes för 20:e gången. Åkarna bjöds förvånansvärt fina banor med tanke på snöbristen. Segrare på 40 km blev Niklas Niska, Pajala och Sofia Lindberg, Robertsfors, och mer om det loppet kan ni läsa på webben och tidningen under helgen.

Håkan Svensson

Länskvartett laddar för stadssprint

Piteå Fyra norrbottniska åkare finns mycket glädjande med i truppen när världscupen fortsätter med stadsprinte  i tyska Dresden 11-12 januari. Det är ledaren i sprintcupen Jonna Sundling, Johan Häggström, Martin Bergström, samtliga Piteå Elit samt Jennie Öberg, Kalix SK som tagit revansch på sig själv efter att efter förra säsongen både förlorat sin plats i klubblaget ( PIteå Elit) och landslaget. Mycket imponerande.

Tour de ski är avslutad och längdlandslaget laddar nu alltså om för kommande helgs stadssprint i Dresden. Sex damer och lika många herrar är uttagna att tävla i fristilssprinten på lördag och några av dem kommer sedan ingå i sprintstafettlagen på söndag.

Jonna Sundling, Piteå Elit kommer till start som totalledare i sprintcupen. Hon får även med sig totalsjuan Linn Svahn, som slog igenom med buller och bång då hon vann sprinten i Davos i sin världscuppremiär.
​– Linn avstod Skandinaviska cupen i Nes i helgen för att istället få in en träningsperiod. Det blir spännande att se om hon bevarat formen, säger damtränare Stefan Thomson, Piteå i ett pressmeddelande.

I herrarnas totala sprintcup ligger Johan Häggström, Piteå Elit, bäst till av svenskarna på en sjundeplats. Därefter kommer Oskar Svensson och Teodor Peterson på 14:e respektive 15:e plats. Alla tre åker till Dresden.

En annan intressant åkare är Karl-Johan Westberg, som visat bra form på sprintloppen i Tour de Ski.
​– Medan Johan, Oskar och Karl-Johan har varit med på Tour de Ski, tränade Teodor Peterson och Marcus Grate på hemmaplan. Båda två gjorde stabila inledningar av säsongen och hoppas nu kunna göra bra saker även i Dresden, säger herrtränare och exnorrbottningen Fredrik Uusitalo.

I damtruppen återses Evelina Settlin, som efter en tyngre inledning blev nia i sprinten i Nes i helgen.
​– Efter en träningsperiod utan tävlingar känner Evelina att formen är på uppåtgående igen, berättar Thomson.

Andra spännande åkare är den svenska rullskiddrottningen Linn Sömskar, som tog VM-guld i rullskidsprint i somras. Världscupen i skidor har hon inte åkt sedan tävlingarna i Cogne i februari förra året, där hon tog sig i mål på plats 14. Efter sin tredjeplats i Skandinaviska cupen i helgen får hon nu återigen möta världseliten.

Jennie Öberg, Kalix SK tog sig till kvartsfinal i världscupsprinten i Planica före jul. I helgen gick hon till semifinal i Nes och nu får hon en ny chans i världscupen. Jag tror också en stadssprint som den i Dresden kan passa Jennie perfekt när hon nu tagit sig tillbaka på den yppersta världsnivån.

Martin Bergström blev tvåa i den nationella tävlingspremiären i Gällivare i november och i helgen hade han åttonde bästa kvaltid och tog sig till kvartsfinal i Skandinaviska cupen.
​– Martin gjorde ett bra kval i Nes, där vi vet att det är tufft motstånd. Även i fjol gjorde han riktigt bra sprinttävlingar. Han tog sig till final i Falun, men har sedan dess inte tävlat i världscupen, så det ska bli kul att se om han kan göra nya fina resultat när han äntrar världscuparenan igen, säger Uusitalo.

Längdlandslaget i Dresden 11–12 januari

Damer
​Maja Dahlqvist, Falun-Borlänge SK,
​Evelina Settlin, Hudiksvall,
​Jonna Sundling, Piteå elit,
​Linn Svahn, Östersunds SK,
​Linn Sömskar, IFK Umeå,
​Jennie Öberg, Kalix skidklubb.

Herrar
​Martin Bergström, Piteå Elit,
​Marcus Grate, IFK Umeå,
​Johan Häggström, Piteå elit,
​Teodor Peterson, Sågmyra SK,
​Oskar Svensson, Falun-Borlänge SK,
​Karl-Johan Westberg, Borås SK.

Program Dresden
​Lördag 11/1: sprint (F)
​Söndag 12/1: sprintstafett (F)


Analys av Tour de Ski

Rosvik Säsongens höjdare Tour de Ski kan läggas till handlingarna. Med norsk och rysk seger i totalen, vilket i mina ögon var tämligen väntat. Therese Johaug och Alexander Bolshunov heter dagens giganter.

Therese Johaug var precis så grym i klättringen som hon visat tidigare och då avgjordes kampen tidigt i monsterbacken Alpe Cermis. Resten av klättringen kunde hon slutföra med ett leende på läpparna och i slutskedet en norsk flagga i hand över mållinjen. Den tredje totalsegern i touren i Johaugs karriär.

Herrarnas tourklättring artade sig snabbt till det förväntade trekjejsarslaget mellan ledande trion Johannes Hösflot Kläbo, Alexander Bolshunov och Sergey Ustiugov.

Jag trodde mycket på unge ryssen Alexander Bolshunov i förväg, och han motsvarade verkligen förväntningarna med sin snabbaste klättring någonsin i touren. Även hans landsman Sergey Ustiugov klättrade bra och blev tvåa totalt i touren. För norska fenomenet Johannes Hösflot Kläbo blev klättringen en mardröm, men han lyckades behålla en pallplats som trea efter ledning i starten. Fjolårssegraren Kläbo vek ner sig tidigt i backen när ryssarna skruvade upp tempot och bättre klara att hantera mjölksyran i kroppen.

Hans landsman Simen Hegstad Krueger var den snabbaste klättraren av alla, och av de svenske klättrade Jens Burman mycket bra och var tolva i den delen av touren. Bra insats totalt i touren (11:a) av Calle Halfvarsson med ett par riktiga toppar, som fjärdeplatsen i Toblach.

Länshoppet på herrsidan, 28-årige Johan Häggström, Piteå Elit, gjorde sin första klättring med den äran ( 29:a + 2,11). Touren som helhet bra om man bortser från mardrömsfloppen i Toblach där han drabbades av magbesvär. Hans allroundkunnande gör att jag tror han har alla möjligheter att göra en minst lika bra, eller bättre tour i SkiTour 2020 i februari.

Verkligt tråkigt var det att Ebba Andersson insjuknade under natten mot den avslutande klättringen. Jag tror absolut att hon haft alla möjligheter att vara med och kriga om en pallplats i touren om hon fått vara frisk. Men hälsan är viktigast och en tuff klättring i Alpe Cermis är inget man ger sig ut på med infektion i kroppen. Ska dock i framtiden bli spännande att se vad Ebba förmår i klättringen som hon ännu inte fått chansen att prova på i sin ännu korta karriär.

Länshoppet Charlotte Kalla krigade hårt in i det sista. Hon har kämpat mot ”bara habil” form hela touren men inte fått det att lossna trots sin heta vilja. Jag tycker dock att hon kämpade bra i backen där hon säsongen 2007-2008 kom först upp på Alpe Cermis och fick karriärens stora genombrott.

Det är en annan historia, men när Ebba Andersson nu insjuknat blev Charlotte bästa svenska i touren på tolfte plats, efter att ha avancerat från femtonde plats. Bra så, trots ett stavbrott !) och fall,  och det är kul att Charlotte kämpar på trots att hon inte befinner sig på den nivå hon själv vill.

Förr eller senare under den fortsatta säsongen kommer hon att hitta formen och göra några riktigt bra lopp, det är jag övertygad om. Nästa tour i skidvärlden SkiTour 2020 mellan Sverige och Norge ( Östersund och Trondheim) kan vara ett lämpligt tillfälle för henne att slå till på normal kapacitetsnivå!

Den andra Piteååkaren i racet, Jonna Sundling skötte sig också med den äran och slutade fjortonde i debuten i Tour de Ski, vilket är en förträfflig insats. Jonna är en lysande sprinter och blir stadigt en allt starkare distansåkare. Jag ser stora möjligheter för henne att plocka medaljer i mästerskap och även gå högt i Tour de Ski de kommande åren.

totalt

Vad finns då att säga om nymodigheten med masstart i den avgörande klättringen. Ja, det såg bra ut. Inget kaos alls, åkarna var diciplinerade i åkningen fram till backen. Lägesrapporteringen var lite rörig, men ändå fungerande. Internationella Skidförbundet, FIS har gjort som vanligt, det vill säga bestämt allt över huvudena på de aktiva, men kanske har förbundets planerare denna gång inte gjort ett katastrofalt magplask… Jag tror faktiskt att masstarten i klättringen kommit till Tour de Ski för att stanna, även om jag personligen gillar den tidigare ordningen med jaktstart på slutetappen bättre.

Så över till alpint. Länshoppet Kristoffer Jakobsen har noterat två jättefina sjätteplatser i världscupen i slalom den här säsongen, och jag trodde nog på ett andraåk även i dag i Zagreb. Men Kristoffer kom tyvärr inte så långt i pisten och kanade på ändan ur banan, och dagen var förstörd. Nu får Bodensonen ladda om i kommande världscuptävlingar för att närma sig första grupp i slalom, och det är givetvis i det läget han kan etablera sig på allvar i en yppersta världseliten. Hoppas han lyckas eftersom Kristoffer har så mycket slalomkunnande i sin kropp. Med svenska ögon håller vi tummarna för André Myhrer som ligger sexa inför andraåket med goda chanser till en ny pallplats.

Håkan Svensson

Redaktionella bloggar

Läsarbloggar