Bidragstak löser inte arbetslösheten

Arbetslöshetssiffrorna är på krisnivåer. I den senaste statistiken var det hela 10,4 procent, skriver debattören.

Timbros Albin Zetterwall har granskat regeringens förslag till bidragstak och förklarar varför det inte kommer att fungera.

Timbros Albin Zetterwall har granskat regeringens förslag till bidragstak och förklarar varför det inte kommer att fungera.

Foto: Pressbild

Debatt2025-03-12 04:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det handlar om 590 000 människor som inte har ett jobb att gå till. Långtidsarbetslösheten har bitit sig fast på historiskt höga nivåer, och utanförskapet fördjupas.

Regeringens svar har länge varit bidragstaket. Nu när utredningen äntligen presenterades ser vi att det inte kommer att knäcka den växande arbetslösheten. 

I en ny rapport från Timbro, Bidragstak – långt ifrån tillräckligt, visar vi att alldeles för få personer kommer att träffas för att det ska göra någon större skillnad. Endast 70 000 helårspersoner fick ekonomiskt bistånd förra året. Hälften kan inte ta ett jobb, bland annat på grund av sociala problem, sjukskrivningar eller för att de är pensionärer. 

De arbetslösa står längre ifrån arbetsmarknaden nu. Utrikes födda är kraftigt överrepresenterade. Hälften av de arbetslösa och majoriteten av de långtidsarbetslösa är utrikes födda. Även om bidragstaket skulle fungera orealistiskt bra, skulle fortfarande arbetslösheten vara enorm.

I avtalsrörelsen väljer facken att återigen kräva en extra låglönesatsning. Vilket leder till sänkt sysselsättning och färre arbetade timmar. De få enkla jobb som desperat behövs blir bara färre när lägstalönerna ständigt ökar.

Timbro föreslår därför en ny anställningsform: lågtröskeljobb. Anställningsformen ska rikta sig mot långtidsarbetslösa, där en anställd får tjäna upp till 15 000 kronor i månaden skattefritt. För att arbetsgivare ska våga anställa ska anställningen inte omfattas av las, och arbetsgivaren ska slippa betala allmän löneavgift och arbetsmarknadsavgift. I jämförelse med en reguljär anställning inom hotell- och restaurang skulle det bli halva kostnaden för en arbetsgivare att anställa en med lågtröskelanställning. 

15 000 kronor är ingen hög lön, men det är mer än vad universitets- och högskolestudenter får i CSN-bidrag. En inkomst som bevisligen går att leva på. En lägre lön är bättre än ingen lön. Lågtröskeljobb skulle kunna skapa nya typer av jobb, och öka personaltätheten på befintliga arbetsplatser. 

Arbetslöshetsproblemet är akut och regeringen måste tänka nytt. Politiken har i princip prövat alla alternativ förutom ett: att lagstifta fram fler enkla jobb. Lågtröskeljobb bör införas snarast.