Brist på äldreboenden i Norrbotten

Det är en stor investering att bygga ett äldreboende – då måste man kunna lita på att förutsättningarna inte ändras. Man måste kunna räkna med en skälig ersättning och en långsiktighet.

Det är en stor investering att bygga ett äldreboende – då måste man kunna lita på att förutsättningarna inte ändras. Man måste kunna räkna med en skälig ersättning och en långsiktighet.

Foto: Christine Olsson/TT

Debatt2019-12-17 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Allt fler kommuner har en brist på äldreboenden. Boverkets senaste undersökning visar att hela 127 kommuner bedömer att de har ett underskott på boenden i år. En ökning med 11 kommuner från 2018. I Norrbotten saknar Kalix, Gällivare, Älvsbyn, Piteå, Boden, Haparanda och Kiruna tillräckligt med boenden redan idag. Därtill bedöms behovet inte vara täckt inom 5 år i Arvidsjaur, Kalix och Boden. 

I tider då upplevd ensamhet är vanligt bland äldre kan en plats på ett boende vara särskilt viktig. Därför är det är inte rimligt att den som behöver en plats på ett äldreboende ska behöva vänta. En lång väntetid kan vara förödande för den som känner sig otrygg och isolerad hemma. Det innebär också ofta en stor oro och belastning för anhöriga.

Dessvärre underskattas troligtvis bristen på äldreboenden eftersom många boenden är eftersatta och inte har den standard som krävs. På många håll skulle äldreboenden som inte håller måttet behöva avvecklas. Bristen på platser riskerar att bli akut om inte frågan prioriteras upp på kommunernas agenda.

Privata aktörer kan och vill bidra till att bygga fler äldreboenden. Redan idag spelar Vårdföretagarnas medlemsföretag en viktig roll. Under kommande år väntas privata aktörer stå för hela 40 procent av nybyggnationen enligt Boverket. Samtidigt är potentialen ännu större. För att fler boenden ska byggas behövs dock en förutsägbarhet kring villkoren i kommunerna. 

Det är en stor investering att bygga ett äldreboende – då måste man kunna lita på att förutsättningarna inte ändras. Man måste kunna räkna med en skälig ersättning och en långsiktighet både i villkoren och i relationen med kommunen för att våga ta risken. Många kommunpolitiker har ideologiska skäl till att inte anlita privata aktörer – det är en inställning som de borde omvärdera.

De kommuner som tar hjälp av privata aktörer har mycket att vinna. Kommunen behöver inte öka sin upplåning, istället för skattebetalarna står privat kapital för den ekonomiska risken och byggkapital tillförs som inte kommunen hade kunnat tillföra. I tider då alltfler kommuner larmar om en tuff ekonomisk situation är det en väsentlig vinst. Kommunerna får därtill del av de privata aktörernas kompetens när det gäller både kvalitet och kostnadseffektivitet. Det säger sig självt att en enskild kommun som nästan aldrig bygger äldreboenden inte har samma kunskaper som en privat aktör som kanske bygger flera boenden per år. 

De närmaste sex åren behövs 560 nya äldreboenden byggas enligt finansdepartementets prognoser – det innebär omkring ett nytt boende var fjärde dag. Det är nu hög tid att politiker på alla nivåer tar bristen på bostäder för äldre på allvar och skapar förutsättningar för en värdig äldreomsorg under kommande år.