För bara två generationer sedan myllrade jorden av liv. Östersjön var full av torsk och åkte man bil på en landsväg kunde man vara säker på att framrutan var full med döda insekter när man kom fram.
Nu förlorar vi djur och natur i en snabb takt. På bara 50 år har snittantalet av populationerna av världens ryggradsdjur, som däggdjur, fiskar, fåglar, minskat med hela 69 procent. Samtidigt ser vi att klimatförändringens effekter ökar och vi står inför en akut risk för en katastrof om vi inte lyckas begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader.
WWFs Klimatbarometer 2023, som publicerades i april, visar att krig ligger i topp för de samhällsföreteelser som svenska befolkningen oroar sig för, medan klimatet kommer på andra plats. Bland de unga, 18-29 år, är det klimatförändringarna som oroar mest. Unga oroar sig också i högre grad för förlust av biologisk mångfald än övriga i samhället.
Många unga mår dåligt när de ser hur klimatet förändras och vilka konsekvenser det får. Att det blir varmare påverkar djur och människor – och kommer att göra det ännu mer de kommande decennierna om vi inte lyckas bromsa klimatkrisen. Det är de som kommer ta flest konsekvenser av klimatförändringarna.
Unga agerar i högre grad för klimatet och naturen i sin vardag, jämfört med genomsnittet. Nära hälften av 18–29-åringarna uppger att de väljer mer hållbar mat (snittet är 40 procent). Bland unga kvinnor är siffran ännu högre, här är det 59 procent som äter mer hållbart.
Ett annat intressant resultat i undersökningen är att det sker ett skifte i klimatfrågan utanför storstäderna. Allt fler människor där vill att politikerna ska agera för klimatet. Det har skett en jordskredsökning (från 60 procent 2022 till hela 70 procent 2023) bland svenskar utanför storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö som menar att politikerna borde göra mycket mer för att begränsa klimatförändringarna.
Ändå beter sig politiken som att det inte alls vore så.
Ett tredje område som sticker ut i Klimatbarometern är hållbar matkonsumtion. Tjugo procent uppger att de handlar mindre kött samtidigt som tio procent köper mer vegetariskt och en klar majoritet (57 procent) vill att politiska styrmedel ska stötta hållbar mat prismässigt.
Det finns en stark opinion hos befolkningen att politikerna ska göra mer. Två av tre anser att regeringen borde satsa mer resurser på att Sverige ska leva upp till FNs globala mål, att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald till 2030, enligt Klimatbarometern. Sveriges regering måste omedelbart utforma en politik som kraftigt stärker insatserna och ökar skyddet av den svenska naturen. Det är bara sju år till 2030.
Eftersom planetens överlevnad är en förutsättning för människans överlevnad, är politisk vilja avgörande. Klimatbarometern visar tydligt att det svenska folket vill se betydligt starkare insatser för planeten, tvärt emot den nedmontering vi just nu ser av den svenska miljö- och klimatpolitiken. Politiker måste lyssna på sina väljare, inte minst se de ungas perspektiv, och agera kraftfullt för naturen och klimatet.