Villaägarna har studerat elnätavgifterna i hela landet för perioden januari 2010 till januari 2015. Det är stora skillnader över landet i hur mycket en vanlig småhusägare betalar för sitt elnät.
Allra dyrast är Ellevios (före detta Fortum) nät. Det gör att kommunerna i Västra Svealand har högst elnätavgift i Villaägarnas undersökning. Där var elnätavgiften för det studerade typhushållet 12 120 kronor i januari 2015, jämfört med 4 749 kronor i Ljungby där elnätbolaget heter Ljungby Energinät. Skillnaden är nära 7 400 kronor per år. Därmed är det dyraste nätet 155 procent dyrare än det billigaste.
I Norrbotten är elnätsavgifterna högst i Arjeplog, Arvidsjaur, Gällivare, Haparanda, Jokkmokk, Kalix, Kiruna, Pajala, Älvsbyn och Överkalix . Avgiften är 10 280 kronor, vilket är en ökning med 26 procent sedan 2010. Vattenfall Eldistribution äger nätet i dessa kommuner. I Övertorneå, där Övertorneå Energi äger nätet, har man däremot fått en minskning på åtta procent sedan 2010, då en småhusägare betalade 9 061 kronor. I dag är den siffran 8 316 kronor.
Elnätavgifterna för typhushållet har stigit med i genomsnitt 47 procent under samma period som KPI-index stigit med 21 procent, januari 1999 till januari 2015. Mellan 2008 och 2015 steg elnätspriserna med 31 procent, medan inflationen steg sex procent. Orsaken är en svag prisreglering av monopolföretag.
Nätbolagen kan delas upp i tre grupper; små lokala, mellanstora och mycket stora. Den senare gruppen utgörs av endast tre bolag, E.ON, Vattenfall och Ellevio. Denna grupp har såväl högre avgifter som större avgiftshöjningar. Medan de små näten under perioden höjt sina avgifter med 15 procent har de största tre nätbolagen höjt sina med 20 procent. Därmed har skillnaden mellan de två typaktörernas snittpriser ökat med cirka 600 kronor.
Elmarknaden består av tre delar; produktion, distribution (nät) och handel. Sedan 1996 är elhandeln avreglerad och fri konkurrens råder. Elnäten däremot är naturliga monopol, det finns ett enda elnät för varje fastighet och ett hushåll kan inte byta elnätbolag, även om det skulle finnas missnöje med servicenivå eller pris.
För att övervaka denna monopolbransch och förhindra överprissättning har staten inrättat en myndighet, Energimarknadsinspektionen (EI), som skapar regelverk och övervakar prissättningen. Myndighetens ansträngningar till trots har företagen genom rättsprocesser lyckats få igenom avsevärda höjningar.
Det råder olika förutsättningar för att driva elnät i olika delar av landet. En del nätområden är små och tätt befolkade, medan andra är stora och glest befolkade. Den senare sortens nät kan förväntas ha högre priser mot kunderna än den förra, då varje kund ska betala för många fler meter ledning. Villaägarna har i flera tidigare rapporter visat att prisskillnaderna bara till mindre del kan förklaras av skillnader i nätens täthet.
Det saknas ett ordentligt konsumentskydd, eftersom prisregleringen för elnät är alltför svag. Elnätbolagens höga vinster står inte i proportion till den låga risk de tar. Villaägarna kräver att regeringen ger Energimarknadsinspektionen i uppdrag att skärpa regleringen så att vinsterna hamnar i proportion till den låga risken. Konsumenterna måste stärkas.
Gustav Strömbäck, ordförande i region NORR, Villaägarnas Riksförbund
Eva Olsson, regionchef XYZ och Norr