När näringslivsprofilen Leif Östling frågade mig om jag ville leda en kommission med uppgiften att gå på djupet med hans berömda fråga, ”vad fan får jag för pengarna?”, var det lätt att tacka ja. Frågeställningen om hur allmänna medel använts har alltid varit mycket mer central i mitt tänkande än den mer dogmatiska diskussionen om skattetrycket.
Det är utgångspunkten för den nu lanserade Kommissionen för skattenytta med Leif Östling som ordförande och undertecknad som kanslichef. Vi kommer under året att presentera ett antal rapporter om vad vi får för pengarna på olika centrala samhällsområden.
Syftet är att synliggöra hur effektivt våra skattemedel används. Hur mycket välfärd får vi för pengarna? Vi är ingen skattesänkarkommission. Det är politikerna som i demokratisk ordning beslutar om skattenivåer och fördelning mellan olika skatte- och utgiftsslag. Vår uppgift är att ta fram fakta kring hur verkligheten ser ut bortom besluten; vi ifrågasätter inte politikernas intentioner, vi studerar utfallet. Sedan menar vi, för framtiden, att det vore rimligt att denna kunskap också låg till grund för politiska beslut kring skatteuttaget.
Låt mig ge ett exempel från Norrbotten. Hur kommer det sig att det är så stora skillnader mellan olika kommuner i länet inom förskoleverksamheten? Kostnaden per inskrivet barn är 129 281 kronor per år i Kalix, att jämföra med hela 200 780 kronor i Arjeplog. Det är en skillnad på 71 499 kronor per barn. Det gör att förskoleverksamheten kostat 64 procent mer per barn i Arjeplog än i Kalix. Finns det rimliga förklaringar till denna diskrepans, eller?
För enligt vårt skattenytteperspektiv skulle skillnaden kunna vara helt acceptabel om det vore så att kvaliteten på förskoleverksamheten också vore 64 procent högre i Arjeplog. Tyvärr så vet vi på ett generellt plan, utifrån den forskning som finns, att sambandet mellan kostnad och kvalitet allt som oftast är lågt, obefintligt, eller i vissa sammanhang snarast omvänt. Stora kostnadsskillnader brukar därför indikera en effektivitetsproblematik i verksamheten. Här kan Kalixborna känna sig upplyfta medan innevånarna i Arjeplog måhända har en eller annan fråga att ställa till kommunledningen.
Det är hur medlen används, effektiviteten, i kombination med skattebetalarnas önskade servicenivå, som avgör skattenyttan. Det ska vi titta på under detta valår.