Det finska bygget av ett nytt kärnkraftverk i finska Pyhäjoki diskuterades flitigt vid ett kommunstyrelsemöte i Kalix nyligen. Sveriges kommuner har tidigare beretts möjlighet att avge synpunkter på projektet inom ramen för Esbokonventionen, men kommunstyrelsen rekommenderade trots det fullmäktige att stödja ett upprop till Finlands president, regering och riksdag att stoppa bygget. I det följande ges en kompletterande bild av projektet för att ge frågan en mer balanserad och vetenskapligt grund.
Finland lider av underskott på el och tvingas importera från sina grannländer, såsom Sverige, Estland och Ryssland. Till skillnad från Sverige använder Finland en ansenlig mängd fossila bränslen för sin elproduktion – trots utbyggnad av vindkraften. FN:s klimatpanel enar en global krets av klimatforskare som starkt understryker att samtliga fossilfria kraftslag måste nyttjas maximalt för att vi över huvud taget ska ha en chans att klara klimatmålen. Globalt kan det behövas sex gånger så mycket kärnkraft som idag och det förnyelsebara behöver byggas ut än kraftigare för att den globala uppvärmningen ska kunna begränsas till 1,5 grader.
Enligt FN:s klimatpanel räcker det alltså inte med de förnybara kraftslagen enkom. Det är också en slutsats som EU-kommissionen slagit fast i sin långsiktiga strategi för en klimatneutral ekonomi 2050 som beskriver förnybart och kärnkraft som stommen i det framtida europeiska energisystemet. I ljuset av dessa tunga instansers budskap och den kärnkraftsdebatt som varit under det gångna året är det tydligt att vi utsätter vår egen och kommande generationer för mycket stora risker kopplade till klimatförändringarna om vi avstår kärnkraftens bidrag.
Genom att inom kort driftsätta den tredje reaktorn i Olkiluoto och några år senare ännu en reaktor i Pyhäjoki kommer den finska fossila elproduktionen i två slag att reduceras till ett minimum och Finlands import av smutsig el från framförallt skifferoljeverken i estniska Narva kommer att minska radikalt.
Det är även välkänt att utsläpp från fossilbaserad elproduktion har negativa effekter på människors hälsa genom utsläpp av partiklar och andra luftföroreningar som leder till ökad dödlighet och lidande. Uppgifter i den ansedda tidskriften The Lancet talar om att koleldning leder i genomsnitt till 25 dödsfall per producerad energienhet (TWh) och cirka 200 fall av allvarliga lung- och hjärtsjukdomar med icke-dödlig utgång. Motsvarande siffra för kärnkraft är mindre än 0,1 dödsfall per TWh sett till hela livscykeln, där både radioaktivitetens påverkan och hälsoeffekter av indirekta koldioxidutsläpp är inkluderade.
När Finland bygger det nya kärnkraftverket så kommer det att ersätta framförallt smutsig fossilkraft som produceras i Finland och andra närliggande länder. Det innebär att det nya kärnkraftverket kommer att föra med sig betydande hälsovinster för Finland och dess grannländer.
Sett över en 60-årsperiod, motsvarande kärnkraftverkets livslängd, så kommer den nya anläggningen, med en årlig elproduktion på cirka 10 TWh, att bidra till en minskning med cirka 15.000 energirelaterade dödsfall jämfört med att man väljer att avstå från bygget. Till detta ska adderas mer än 100.000 fall av svåra sjukdomar med icke-dödlig utgång som undviks genom bygget av kärnkraftverket. Man bör fråga sig om det är etiskt att stoppa ett bygge som kommer att leda till 15.000 färre dödsfall.
Det finns alltid negativa konsekvenser med alla energislag, men det är viktigt att belysa både de positiva och negativa effekterna samt jämföra alternativen. Byggnationen av kärnkraftverket kommer att medföra avsevärda positiva effekter på människors hälsa i Finland och dess närområde.
Ett fossilfritt Finland kommer att medföra betydligt lägre utsläpp i Sveriges närområde vilket kommer att vara mycket gynnsamt för klimatet, hälsan och miljön – idag och i framtiden.
Cheuk Lau,
ordförande, Sveriges Kärntekniska Sällskap