Replik på Krister Hammarbergh och Ulf Kristerssons debattinlägg "Plan för starkare Norrbotten" publicerat i Kuriren den 13 oktober.
Samtliga borgerliga partier har nu presenterat sina skuggbudgetar. De är splittrade om förslag och inriktning men det finns en gemensam nämnare: att skära ner i välfärden för att göra stora skattesänkningar för dem som tjänar mest. Skiljelinjen i svensk politik är tydlig, de borgerliga partierna vill avveckla den svenska modellen medan vi socialdemokrater vill utveckla den.
Som skattepolitiker och Socialdemokrat är det tydligt att de borgerliga partierna tror att sänkt skatt är lösningen på nästan alla problem. Höga skatter är i sig inte heller lösningen, det är vad vi gör med dem som är nyckeln. Sammanlagt föreslår de borgerliga partierna skattesänkningar på närmare 80 miljarder kronor. Förra året var motsvarande siffra ”bara” 64 miljarder kronor.
Det är lätt att räkna ut att det blir barnskötare, socialsekreterare och undersköterskor som får finansiera de skattesänkningarna genom att bli utan nya kollegor, eller i värsta genom att själva sluta. Kristerssons höga tonläge om ekonomiskt ansvarstagande är förbluffande. Mannen som klarade av att göra ett överskott på 65 miljarder till ett 89 miljarders underskott, inget vackert saldo att överlämna. Vi har tagit ansvar även denna gång och underskottet är nästan åtgärdat.
Därtill vill de borgerliga partierna göra kraftiga nedskärningar på viktiga miljösatsningar, återinföra stupstocken och kasta ut cancersjuka ur sjukförsäkringen, försämra arbetslöshetsförsäkringen och minska bostadsbyggandet. Hur är en återgång till den misslyckade politik, som förra regeringen förlorade valet på, lösningen på dagens problem? Skulle det fungera bättre en andra gång?
Sedan den socialdemokratiskt ledda regeringen tillträdde har vi bytt riktning för svensk politik. Samhällsbygget med investeringar i jobb, skola och klimat har ersatt stora skattesänkningar. Nu börjar resultaten synas. Arbetslösheten sjunker, ekonomin är stark och nybyggnationer av bostäder sker i rekordhög takt. 120 000 fler människor har idag ett jobb att gå till. En större andel har jobb och egen försörjning i Sverige än vad som någonsin uppmätts i något annat EU-land. Idag jobbar 13 000 fler pedagoger i skolan än vid regeringsskiftet.
I budgeten för 2017 fortsätter regeringen samhällsbygget för att modernisera Sverige och utveckla den svenska modellen. Utbyggnaden av välfärden fortsätter med tio välfärdsmiljarder per år för investeringar i skola, i vård och i omsorg. Det är den enskilt största förstärkningen av statsbidragen till välfärden på ett bräde någonsin.
Moderaterna säger sig vilja leda landet, men med vem? Åsikterna på den borgerliga kanten spretar vilt i frågan om de välfärdsmiljarder som nu förstärker välfärden och skapar nya jobb, i hela landet. Tio miljarder kronor investeras i skolan nästa år. De går bland annat till mer personal i förskola och fritids, höjda lärarlöner och extra stöd till de skolor som har tuffast förutsättningar.
Alla som kan jobba ska jobba. Men till skillnad från Moderaterna anser vi att krav ska mötas av möjligheter. Var och en har eget ansvar för att utbilda sig och göra sig anställningsbar, men det kräver också fler utbildningsplatser med rätt inriktning. Idag har var tredje arbetsgivare svårt att hitta rätt kompetens. Det är ett hot mot landets företag och vår tillväxt. Därför satsar regeringen kraftigt på kunskap och kompetens i höstens budget.
Många utmaningar återstår. Vi blundar inte för dem. Men Sverige ska inte möta framtiden med nedskärningar, låga löner och sänkta klimatambitioner. Sverige ska hålla ihop. Vår framgång ska byggas med arbete, kunskap, jämlikhet och investeringar för framtiden. Det är så vi tar ansvar för Sverige och utvecklar det moderna samhällsbygget.
Hannah Bergstedt (S),
riksdagsledamot