Kompetensbristen i länet kräver krafttag

Medarbetare med rätt kompetens är en förutsättning för att företagen ska gå bra. En färsk undersökning visar att problemet är allvarligt, men att politikerna inte fullt ut delar den bilden. Nu behöver vi bli överens och ta gemensamma krafttag framåt, skriver debattören.

Debattören föreslår att alla gymnasieelever erbjuds att driva UF-företag, oavsett skola och program. På bilden 2023-års vinnare MovingGames UF.

Debattören föreslår att alla gymnasieelever erbjuds att driva UF-företag, oavsett skola och program. På bilden 2023-års vinnare MovingGames UF.

Foto: Lisa Björk

Debatt2023-06-07 04:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

1 432 företag och 258 politiker i Norrbotten har tyckt till om situationen i länet. Undersökningen utgör extrafrågor till Svenskt Näringslivs enkät om lokalt företagsklimat. Hela 56 procent av företagen skattar tillgången till nya medarbetare med relevant kompetens som dålig eller inte helt godtagbar.

Samtidigt är arbetslösheten i Norrbotten 4,5 procent. Företag tvingas avstå från att nyanställa och tacka nej till nya beställningar, länet förlorar arbetstillfällen, skatteintäkter och konkurrenskraft. Det har i åratal pratats om problemet, men inte gjorts tillräckligt. 

Företagen uppger att den kompetens de främst söker är yrkesutbildade på gymnasial nivå det vanligaste svaret. Det är dessutom den grupp där företagen upplever sig ha svårast att hitta nya medarbetare. Kommunerna sitter därmed på mycket av makten att tackla problemet. Men för att hitta en gemensam väg framåt behövs mer dialog för att bli överens om var vi står. 

Till exempel sätter endast 4 procent av företagen i Norrbotten något av de två högsta betygen på tillgången till medarbetare med relevant kompetens, mot 12 procent av politikerna. 

Utmaningarna är stora, men företagen är gärna en del av lösningen. 55 procent vill gärna ha kontakt med skolan i exempelvis dialoger om utbudet, ta emot praktikanter, erbjuda studiebesök för studie- och yrkesvägledare och mycket annat. Engagemanget är ännu större bland företag som efterfrågar personer med gymnasial yrkesutbildning och företag med fler anställda.

Vi ser framför allt fyra områden som kommuner, regionen och näringslivet behöver utveckla tillsammans: 

Kommunerna behöver ha en strukturerad samverkan med företag och branscher på lokal och regional nivå. Inom samverkan behöver företagens behov kartläggas, utbildningsplatser dimensioneras och attraktionen stärkas.

Yrkesvux behöver användas som ett strategiskt verktyg. Det behövs fler platser och en flexibilitet för att möta behoven.         

Uppvärdera syv-verksamheten med arbetsmarknadens framtida kompetensbehov som grund och stärk samverkan med det lokala näringslivet.

Alla gymnasieelever erbjuds att driva UF-företag, oavsett skola och program.

Kompetensbristen är ett stort problem. Men det finns vägar framåt, föregångare att lära av och en vilja att vara en del av lösningen. Nu behövs politiker som visar ledarskap.