Hägnan ville göra kontor i Sunderbyhuset men det visade sig ha hussvamp och ligger lite för sig själv, så nu vill man riva det. Men huset är inte ensamt, det tillhör sågverksmiljön och hussvamp går att besegra, till skillnad mot husbock.
Friluftsmuseer växer sakta, som pussel. De börjar i en vision och tar pusselbitarna när och där de finns. Sunderbyhuset är tredje pusselbiten i Hägnans skogsbruks- och naturvårdsmiljö.
Redan när friluftsmuseet flyttades till Hägnan bestämdes att det måste få en skogsbruks- och naturvårdsdel, som det anstår ett landsbygdsmuseum. Både skogsvårdsstyrelse, skogsbolag och naturvårdare var med i planerna. Prästskogen och Gammelstadsviken skulle bli basen, första projektet var Vägen från forntid till framtid, till Porsön och första förvärvet var sågen, nästa var Sunderbyhuset.
Friluftsmuseer är sammandrag och scenografier, mer släkt med teatern än med föremålsmuseer. Båda ger upplevelser men friluftsmuseer ska ge kunskap även utan aktörer. Därför måste de vara tydliga och byggas med sakkunskap, pedagogisk kompetens och både ny och gammal teknik.
Skansen, Jamtli, Hägnan och alla friluftsmuseer från tidigt 1900-tal anlades i oron för att former och kunskaper skulle förloras. Man ville rädda lite, så framtiden skulle förstå något av livet förr.
Oron var befogad, för mycket gick till tippen. Bara nytt var bra, modernt var fint tills det blev omodernt, då köptes nytt nytt. Idag vet vi att det inte håller men hur bryter vi mönstret. Det talas om att odla, reparera och göra själv men få har tid, plats och kunskap, eller ens lust.
Friluftsmuseerna visar 1700- och 1800-tal men största utvecklingen kom på 1900-talet. Bilen, tv:n, datorn, mobilen, rymden och alla sociala reformer förändrade livet. Bakom låg stora arbeten i det tysta, tekniskt, politiskt och ekonomiskt.
Sådana sammanband bör på något sätt synas i friluftsmuseerna om 50 år och det måste tänkas in i god tid, för åren är korta. Lanthandeln har stått på Hägnan i 33 år men för mig är det inte länge sen vi hämtade den i Kalix.
Sverige var framgångsrikt på 1900-talet, dels för att vi slapp krigen, dels för att vi höll ganska sams, efter skotten i Ådalen 1931.
Det viktigaste som hänt sen Ryssland tog Finland är Saltsjöbadsavtalet men det märks inte, det bara finns. Forskare tror att respekten mellan parterna på arbetsmarknaden är nyckeln till vårt välstånd och jag tror på dem.
Vi hör om lönetak och nattmangling utan att bry oss, för allt fungerar. Men LO tappar folk och om kontakten uppåt blir för tunn kan det bli oroligt. Hur får man fler att se "den svenska modellen" när den knappt syns?
Ett sätt är att växla ner till mindre skala och där har Sunderbyhuset sin uppgift. Det är lagom för sågens kontor, inrett som 1933 och arbetarnas fikarum, inrett som 1943. Saltsjöbadsavtalet skrevs mitt emellan, 1938.
I byarna var sågägare och arbetare inte bara grannar utan ofta även släkt. Därmed kan relationen mellan arbete och kapital göras extra tydlig och mångfacetterad vid Hägnans byasåg.
Istället för rivning
- Gör expertutredning om svampangreppen.
- Gör alla biologiskt motiverade saneringar.
- Lägg nytt papptak men inga nya golv.
- Lämna hus och skog till nästa generation.