I Luleå kommunstyrelsens arbetsutskott den 17 augusti behandlades följande ärende – Avsiktsförklaring för del av fastigheten Bävern 1 och del av Innerstaden 2:1. Ärendet avsåg huvudsakligen exploatering av marken där nuvarande Luleå brandstation är belägen. Området är utan tvekan ett av stadens mest attraktiva lägen och granne med Kulturhustomten.
I pressmeddelandet efter arbetsutskottet nämndes inte ärendet med ett ord men andra ärenden desto mer. I en förstudierapport förordade sex eniga tjänstepersoner på kommunen att markanvisning till exploatörer bör ske genom en tävling och man hänvisar också till kommunens riktlinjer för markanvisning.
Avsiktsförklaringen som socialdemokraterna i minoritet men med stöd av moderaterna drev igenom i arbetsutskottet mot en i övrig enig opposition kommer upp för slutligt beslut på kommunstyrelsens bord den 14 september. Avsiktsförklaringen är ett förhandlingsdokument mellan Luleå kommun och fyra exploatörer som benämns byggaktörerna.
Vad innebär då avsiktsförklaringen? Inledningsvis hänvisas till ovannämnda förstudierapport samt att denna fortsättningsvis kommer att utgöra en grund i den kommande planeringen av kvarteret Bävern.
Därefter förklarar parterna formerna för ett samverkansprojekt. Avsnittet avslutas med följande text: Samverkansprojektet antas därefter ligga till grund för markanvisning till byggaktörerna. Så länge avsiktsförklaringen är gällande har byggaktörerna ensamrätt att förhandla med kommunen om villkoren och förutsättningarna för exploateringen!!
Sedan uttalar parterna sin avsikt att under projektets gång uppta förhandlingar med syfte att träffa enskilda markanvisningsavtal med respektive i detta avtal deltagande byggaktör.
Detta betyder att kommunens avsikt är att tillämpa så kallad direktanvisning vilket innebär att marken tilldelas de fyra byggaktörerna utan konkurrens med andra intressenter. Man dumpar helt enkelt de sex tjänstepersonernas rekommendation om en tävlan i ovannämnda förstudierapport.
Dessutom binder kommunen upp sig fram till 2021-12-31 med att ge de fyra byggaktörerna exklusiv ensamrätt att förhandla (se ovan). I denna klausul skriver kommunen fast sig att helt bortse från andra intressenter av exploateringen (säkerligen flera). I den juridiska doktrinen kallas dylika klausuler i avsiktsförklaringar för ”orena” avsiktsförklaringar. De är tvingande för parterna trots att avsiktsförklaringar i sig inte är bindande avtal utan ses som förhandlingsdokument. Kommunledningens agerande är både anmärkningsvärt och obegripligt och väcker frågor.
Är det så här vi medborgare tillika ägare till marken tycker att exploateringen av detta unika markområde ska gå till? Gräddfilen kan fullbordas av en kommunledning i minoritet men med stöd av moderaterna i kommunstyrelsen den 14 september.