Tandläkarbristen gäller inte bara Norrbotten, utan även andra delar av landet, men Norrbotten är hårt drabbat. I rådande läge med tandläkarbrist förbereder regeringen en tandvårdsreform, vars främsta inslag är prisreglering av tandvården, något som i sin tur kommer att förvärra tandläkarbristen i Norrbotten.
Vad som gör regeringens politik än mer märklig, är att regeringen tycks vara medveten om de förslag på förändringar som man planerar att genomföra från årsskiftet riskerar att öka – inte minska – tandläkarbristen.
Socialminister Jakob Forssmed (KD), som är det ansvariga statsrådet, sa så sent som mars i år i en intervju i Sveriges Television att ”normalt är inte prisreglering ett sätt att få ökad kapacitet”.
Precis som socialministern själv framhåller riskerar prisreglering att skapa tandläkarbrist, då det är mycket troligt att priset sätts för lågt, vilket i sin tur påverkar möjligheten att bedriva tandvård. Ett minskat utbud av tandvård leder ofelbart till köer inom tandvården.
De som drabbas först är patienter i områden där det redan i dag råder tandläkarbrist, däribland Norrbotten. Enligt den senast aktuella uppgiften från Socialstyrelsen (avser 2022) fanns det 69 tandläkare per 100 000 invånare i Norrbotten medan riksgenomsnittet var 77 tandläkare per 100 000 invånare. Det är ingen vild gissning att avståndet har ökat till Norrbottens nackdel sedan 2022.
Men en prisreglerad tandvård leder inte bara till köer utan den hämmar också kvalitetsutvecklingen, nyinvesteringarna och innovationer. Inom tandvården kommer detta med stor sannolikhet att bli mycket tydligt. Fri prissättning är viktig för patienten eftersom den ger förutsättningar att erbjuda god högkvalitativ tandvård till patienten.
Faktum är patienterna har långt större förståelse för prisnivån inom tandvården än vad många politiker ger sken av. När Svenskt Kvalitetsindex mäter prisvärdheten, så får den privata tandvården ett högt betyg. Det bästa av alla branscher som mäts. Med fri prissättning följer också kvalitet. Patienterna värderar tillgängligheten till tandvården högt.
Faktum är 94 procent av patienterna inom den privata tandvården känner ett stort förtroende för sin privattandläkare. Förklaringen bottnar bland annat i dagens ersättningssystem som gjort det möjligt att investera i ny teknik, hålla en hög och individuellt anpassad servicenivå samt en kontinuitet avseende behandlare – patienterna träffar samma tandläkare.
Regeringens ambition med prisregleringen är att det ska bli bättre för patienten, som ska få en billigare tandvård. Men paradoxalt nog är det patienten som kommer få betala priset i form av en tandvård med sämre tillgänglighet, sämre kvalitet och avstannad utvecklingstakt.
För prisregleringar handlar till stor del om att hantera kostnader. Och då tvingas man att skära ned någonstans.
Nackdelarna med en prisreglering överväger eventuella fördelar. Erfarenheten från andra områden, där det råder prisreglering, borde avskräcka, inte inspirera. Förstör inte det som fungerar.
Det är därför högst beklagligt att regeringen förbereder en reform som förvärrar tandvårdens problem i stället för att lösa dem. Eftersom regeringen faktiskt tycks vara medveten om detta är det märkligt om de väljer att gå vidare med förslaget.