Fastighetsägarnas yrkande på tolv procent i hyreshöjning är baserat på flertalet olika faktorer, bland annat nödvändiga förvaltnings- och underhållskostnader för att ta hand om en fastighet.
En 12-procentig höjning för en genomsnittstrea motsvarar cirka 800 kronor i månaden. Givet det redan tuffa läge många hushåll befinner sig blir det en kännbar höjning. Inte minst för pensionärer som redan från början har små marginaler och saknar extra utrymme i sin budget.
Men inflationen påverkar också fastighetsägare. Kostnaderna att förvalta bostäder har ökat kraftigt under lång tid och mer än ekonomin i övrigt. Bara förra året ökade kostnaderna med cirka 20 procent. Samtidigt har hyresutvecklingen inte alls hängt med. I Jämtland var den generella höjningen för 2023 3,95 procent och i Härjedalen 3,8 procent.
Utifrån kostnadsberäkningar att förvalta fastigheter är behovet en hyreshöjning på 16 procent 2024, men baserat på den modell som den årliga hyresjusteringen förhandlas med yrkar Fastighetsägarna på tolv procents höjning. Det är alltså vad som är nödvändigt för att få kostnadstäckning och undvika neddragningar på åtgärder som bidrar till trivsel och nöjdhet för hyresgästerna.
För att lösa situationen ser vi på Fastighetsägarna att det behövs ett socialt skyddsnät för alla de som inte klarar av att betala hyran. Till exempel behöver bostadsbidraget utvecklas och moderniseras, vilket Hyresgästföreningen själva lyfter fram i sin rapport Hyresgästernas lägesrapport: Sommaren 2023.
I den trepartsöverenskommelse som förhandlingarna utgår ifrån finns både fastighetsägarnas och hyresgästernas perspektiv med, vilket är en bra grund att utgå ifrån vid sättning av hyran.
Vi hoppas att alla förstår vikten av att hyrorna utvecklas så att det går att förvalta hyresrätterna på ett långsiktigt och seriöst sätt, både ekonomiskt och socialt.