Den nya regionledningen med Sjukvårdspartiet, Moderaterna och Centerpartiet kommer under mandatperioden att driva ett påverkansarbete på regional och nationell nivå för införandet av ett system som innebär att delar av de värden som skapas vid exploatering av naturresurser ska stanna kvar i regionen för dess utveckling.
Regionledningen förordar en utökad decentralisering så att Sverige byggs underifrån. Detta innebär att beslut så långt möjligt bör decentraliseras från staten till kommuner och regioner. För att kunna åstadkomma detta och att underlätta för att hela Sverige ska utvecklas positivt krävs också att staten skickar med en verktygslåda. Den anser vi ska bestå av regionaliserade skatte/avgiftsbaser.
Ett område, som bör prioriteras när det gäller decentralisering av skattebaser är exploatering av naturresurser och verksamheter som medför stor påverkan på det lokala samhället i kommuner och regioner. Att berörda bygder/kommuner/regioner får en rättmätig del av de värden som skapas, skulle innebära ökad självtillit och en mer positiv inställning hos lokalbefolkningen i bygder där intrång har gjorts eller görs. Samtidigt skapas resurser, som ger förutsättningar för en bra service till medborgare och näringsliv.
Medel från naturresurserna kan medverka till att utveckla och diversifiera näringslivet i de berörda kommunerna/regionerna. Detta skulle innebära att bygder som i dag kämpar mot avfolkning skulle få bättre förutsättningar att vända flyttströmmarna och attrahera nya medborgare.
Samtidigt tydliggörs genom ett sådant system på ett bra sätt var i landet som stora värden skapas i samhället. En balanserad decentralistisk utveckling i alla delar av landet underlättas. Politikens uppgift är att ge alla delar av landet likvärdiga förutsättningar för tillväxt och utveckling, till gagn inte bara för regionen utan för landet som helhet.
I alla med Sverige jämförbara länder finns system som ger de berörda kommunerna/regionerna del av de stora värden vattenkraften generar.
Ett sådant väl fungerande system finns sedan länge i Norge, där del av vattenkraftens värden ses som en kompensation för de stora miljöingrepp som negativt påverkar fiske, jord- och skogsbruk, renskötsel och turism.
Ett annat intressant exempel är vattenkraftsavtalen i Kanada. I såväl Norge som Kanada möjliggör medlen från vattenkraften en positiv utveckling i de berörda kommunerna/regionerna och skapar en långsiktighet, som vi till stora delar saknar i Sverige.
Ett enkelt sätt hade varit att överföra delar eller hela fastighetsskatten på vattenkraftsanläggningar till berörda regioner.
I och med energiuppgörelsen så kommer fastighetsskatten att minskas till 0,5 procent vilket innebär att vi anser att det system som har praktiserats i Ontario, Kanada sedan 1920-talet är mest intressant. Räknar man på det systemet så skulle Luleälvens vattenkraftverk generera cirka 800 miljoner kronor per år i vattenkraftsavgift.
Intressant är att i ett ursprungsavtal, som vi har hittat och som låg till grund för exploateringen av vattenkraften, så står det inskrivet att delar av de värden som skapades skulle tillfalla företag, jordbruk och organisationer i bygden.
Enligt Världsbankens studier tillhör norra Sverige de länder där en omfattande mineralutvinning kommer att utvecklas framöver. Av stor betydelse är då hur de värden som genereras kommer att fördelas.
Sverige, som inte har denna typ av avgifter sticker ut internationellt och vi anser det vara märkligt, att vi inte har infört avgifter på gruvbrytning som exporterar råvaror som dessutom inte vidareförädlas inom landet.
Nils-Olov Lindfors (C),
regionråd
Tomas Vedestig (SJVP),
ordförande, regionala utvecklingsnämnden